dc.contributor.author | Hvegholm, Karolina | |
dc.date.accessioned | 2019-08-23T11:45:35Z | |
dc.date.available | 2019-08-23T11:45:35Z | |
dc.date.issued | 2019-08-23 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/61663 | |
dc.description.abstract | Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka upplevelser chefer från vård- och
omsorgsförvaltningen och tekniska förvaltningen i en mellanstor kommun i
Sverige har kring förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap
efter att ha deltagit i en utbildning i hälsofrämjande ledarskap.
Frågeställningarna syftar till att både besvara chefernas upplevelser kring
förutsättningar samt vilka skillnader som finns gällande upplevelserna kring
förutsättningar mellan de två förvaltningarna.
Teori: För att besvara studiens syfte har två teorier använts, Jobb-krav-resursmodellen
och Känsla av sammanhang (KASAM). Dessa teorier hjälper till att förstå de
förutsättningar som cheferna har för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap.
Jobb-krav-resursmodellen genom att analysera chefernas balans mellan krav och
resurser i sin chefsroll. KASAM genom att belysa chefernas grad av KASAM,
hur de mår påverkar deras möjligheter att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap.
Metod: Studien använder sig av blandad metod, både kvantitativ metod i form av
enkätundersökning och kvalitativ metod i from av intervjuer. Syftet med att
använda blandat metod är att de två metoderna kan komplettera varandra. Vid
analys av intervjuerna gjordes en tematisk analys där fyra huvudteman
framkom: Kunskap, stödresurser, organisatoriska strukturer och
informationskanaler samt balans mellan krav och resurser.
Resultat: Det finns skillnader mellan chefernas upplevelser kring förutsättningar för att
bedriva ett hälsofrämjande ledarskap mellan tekniska förvaltningen och vårdoch
omsorgsförvaltningen. Cheferna i tekniska förvaltningen har en bättre
balans mellan krav och resurser i sitt arbete, bättre stödfunktioner och bättre
organisatoriska förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap än
cheferna från vård- och omsorgsförvaltningen har. Generellt är det tidsbrist som
anses vara bristande förutsättningar i det hälsofrämjande ledarskapet, även brist
på ekonomiska resurser, illegitima arbetsuppgifter och brist på förståelse för vad
hälsofrämjande ledarskap innebär. Vad som upplevs som goda förutsättningar i
chefernas arbete med hälsofrämjande ledarskap är goda relationer med kollegor,
stödet från hälsopedagogen samt kunskaper från utbildningen. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | hälsofrämjande ledarskap | sv |
dc.subject | hälsofrämjande arbetsplats | sv |
dc.subject | KASAM | sv |
dc.subject | jobb-krav-resursmodellen | sv |
dc.subject | organisatoriska förutsättningar | sv |
dc.subject | offentlig verksamhet | sv |
dc.title | HÄLSOFRÄMJANDE LEDARSKAP, UNDER VILKA FÖRUTSÄTTNINGAR? - En studie om chefers upplevelser kring förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap i en mellanstor kommun i Sverige | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg / Department of sociology and work science | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap | swe |
dc.type.degree | Student essay | |