Show simple item record

dc.contributor.authorHvegholm, Karolina
dc.date.accessioned2019-08-23T11:45:35Z
dc.date.available2019-08-23T11:45:35Z
dc.date.issued2019-08-23
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/61663
dc.description.abstractSyfte: Syftet med studien är att undersöka vilka upplevelser chefer från vård- och omsorgsförvaltningen och tekniska förvaltningen i en mellanstor kommun i Sverige har kring förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap efter att ha deltagit i en utbildning i hälsofrämjande ledarskap. Frågeställningarna syftar till att både besvara chefernas upplevelser kring förutsättningar samt vilka skillnader som finns gällande upplevelserna kring förutsättningar mellan de två förvaltningarna. Teori: För att besvara studiens syfte har två teorier använts, Jobb-krav-resursmodellen och Känsla av sammanhang (KASAM). Dessa teorier hjälper till att förstå de förutsättningar som cheferna har för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. Jobb-krav-resursmodellen genom att analysera chefernas balans mellan krav och resurser i sin chefsroll. KASAM genom att belysa chefernas grad av KASAM, hur de mår påverkar deras möjligheter att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. Metod: Studien använder sig av blandad metod, både kvantitativ metod i form av enkätundersökning och kvalitativ metod i from av intervjuer. Syftet med att använda blandat metod är att de två metoderna kan komplettera varandra. Vid analys av intervjuerna gjordes en tematisk analys där fyra huvudteman framkom: Kunskap, stödresurser, organisatoriska strukturer och informationskanaler samt balans mellan krav och resurser. Resultat: Det finns skillnader mellan chefernas upplevelser kring förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap mellan tekniska förvaltningen och vårdoch omsorgsförvaltningen. Cheferna i tekniska förvaltningen har en bättre balans mellan krav och resurser i sitt arbete, bättre stödfunktioner och bättre organisatoriska förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap än cheferna från vård- och omsorgsförvaltningen har. Generellt är det tidsbrist som anses vara bristande förutsättningar i det hälsofrämjande ledarskapet, även brist på ekonomiska resurser, illegitima arbetsuppgifter och brist på förståelse för vad hälsofrämjande ledarskap innebär. Vad som upplevs som goda förutsättningar i chefernas arbete med hälsofrämjande ledarskap är goda relationer med kollegor, stödet från hälsopedagogen samt kunskaper från utbildningen.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjecthälsofrämjande ledarskapsv
dc.subjecthälsofrämjande arbetsplatssv
dc.subjectKASAMsv
dc.subjectjobb-krav-resursmodellensv
dc.subjectorganisatoriska förutsättningarsv
dc.subjectoffentlig verksamhetsv
dc.titleHÄLSOFRÄMJANDE LEDARSKAP, UNDER VILKA FÖRUTSÄTTNINGAR? - En studie om chefers upplevelser kring förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap i en mellanstor kommun i Sverigesv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg / Department of sociology and work scienceeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record