"Det som man själv brinner för är ju det som kommer ta störst plats". En kvalitativ studie om förskollärares syn på pedagogiskt arbete med musik i förskola.

Abstract

Utgångspunkt för denna studie är frågan om huruvida förskollärare under utbildningen ges möjligheter att utveckla musikaliska färdigheter för att kunna erbjuda barn en pedagogiskt stimulerande miljö för musikalisk upplevelse och utveckling. Syfte är att undersöka vilka andra faktorer, förutom musikalisk kompetens, som har betydelse för vilken musikverksamhet som genomförs i förskolan. Forskningsfrågorna rör sig kring musikens närvaro i förskolan och vilka påverkansmekanismer som har betydelse för vilken verksamhet som genomförs. Studien fokuserar på om det finns framträdande ramfaktorer som kan identifieras som styrande för förskolans musikverksamhet. Som vetenskaplig metod för att söka kunskap i ämnet har intervjuer av yrkesverksamma förskollärare genomförts. Den information som framträtt ur det empiriska materialet har analyserats med ramfaktorteori. Resultatet av analysen pekar på att de intervjuade förskollärarna gläds åt att få utlopp för sånglust och musikglädje i sin arbetsvardag, men att långt ifrån alla kollegor och förskollärare på fältet drivs av samma personliga lust inför musikaliska aktiviteter. Det framgår att arbetslagets musik-entusiasm, eller brist på engagemang, kan vara en avgörande faktor för i vilken grad det förekommer musik, sång och spel på en förskoleavdelning. En sådan slutsats får direkt bäring på professionen för mig och kollegor i liknande utbildningsuppdrag på andra lärosäten. Alla förskollärarstudenter, oavsett egenintresse för musik eller avsaknad av musikaliskt självförtroende, behöver rustas för uppdraget som ingår i arbetet som förskollärare.