dc.contributor.author | Rosberg, Fanny | |
dc.date.accessioned | 2019-09-19T13:50:27Z | |
dc.date.available | 2019-09-19T13:50:27Z | |
dc.date.issued | 2019-09-19 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/61830 | |
dc.description.abstract | De senaste åren har antalet barn som är födda av en surrogatmamma ökat i Sverige samtidigt som antalet barn som kommer till Sverige genom adoption minskat. 2011 publicerar Kajsa Ekis Ekman en bok som diskuterar förhållandet mellan prostitution och surrogatmödraskap och 2016 görs en statlig offentlig utredning som bland annat behandlar surrogatmödraskap. Surrogatmödraskap ses idag som kontroversiellt eftersom det gör barn och kvinnor till objekt som är möjliga att köpa och sälja.
Syftet med min studie är att undersöka hur kvinnor beskrivs av föräldrar som skaffar barn genom surrogatmödraskap. Undersökningen behandlar också de tilltänkta föräldrarnas syn på familjer och genetiska barn. Teoretisk utgångspunkt har varit studier inom språkvetenskaplig och sociolingvistisk forskning med genusperspektiv som undersöker beskrivningar av kvinnor.
Materialet i min undersökning utgörs av tre intervjuer från TV-programmet Malou efter tio där tre föräldrapar berättar om sina upplevelser av att skaffa barn genom surrogatmödraskap. I resultat- och diskussionsdelen redogör jag för mitt resultat genom transkriberade exempel från materialet.
Mina slutsatser är att de tilltänkta föräldrarnas beskrivningar av kvinnor skiljer sig åt beroende på om kvinnan kan bära och föda barn eller inte. Kvinnan i föräldraparet beskrivs både som ett offer och som en välgörare. Surrogatmamman beskrivs både som en mamma och som en behållare för barn. Båda grupperna av kvinnor blir beskrivna som mammor och osjälviska. De tilltänkta föräldrarna uttalar explicit vikten av att ha genetiska barn. Familjen beskrivs som något som är ofullständigt utan barn. Resultatet stämmer på många sätt överens med både tidigare studier av hur kvinnor beskrivs och de teorier som jag använt i undersökningen.
Den här undersökningen visar att språket inte existerar i ett vakuum utan påverkas av det samhälle vi lever i. Maktstrukturer och vår syn på varandra tar sig språkliga uttryck som vi som språkkonsulter måste upptäcka för att producera tillgängliga och demokratiska texter. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Uppsats | sv |
dc.subject | sociolingvistik | sv |
dc.subject | samtalsanalys | sv |
dc.subject | surrogatmödraskap | sv |
dc.subject | genus | sv |
dc.subject | barn | sv |
dc.subject | familj | sv |
dc.title | Från förälder till behållare En sociolingvistisk undersökning av hur kvinnor beskrivs i surrogatmödraskapsprocessen | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | HumanitiesTheology | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Swedish | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket | swe |
dc.type.degree | Student essay | |