Show simple item record

dc.contributor.authorJernsand, Eva Maria
dc.date.accessioned2019-09-20T08:59:16Z
dc.date.available2019-09-20T08:59:16Z
dc.date.issued2019-09-20
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/61831
dc.description.abstractDet talas alltmer om turism som en del av ett hållbart samhällsbyggande. Olika aktörer måste bidra med sin kunskap för att skapa möjligheter och lösa problem som har ömsesidiga beroen-den, är motsägelsefulla och förändras över tid. Turismen växer i hög takt vilket ger stora ut-vecklingsmöjligheter men den skapar också mål- och intressekonflikter, exempelvis mellan bevarande och utveckling. Innovation har blivit ett begrepp som används alltmer inom samhällsdebatten kring lokal och regional utveckling. Inom flera andra områden har olika forum för innovation funnits i många år, men inom turism är de inte lika vanliga. Besöksnäringens företag saknar ofta en kultur som främjar skapandet, användandet och ledningen av innovationsprocesser. Lägg till detta näringens fragmenterade, småskaliga och konkurrensintensiva affärsstruktur som ger begrän-sade möjligheter till samarbete. För att skapa innovationer inom turism och besöksnäring krävs därför bland annat undanröjande av hinder, en enkel väg in till de stödfunktioner som finns, mötesplatser för samskapande, testmiljöer samt närhet till slutanvändaren. Det behövs också nytänkande kring partnerskap och affärs- och produktutveckling. Nätverk av företag och andra organisationer inom turism och besöksnäring behöver skapas, underhållas och ut-vecklas för att ett ömsesidigt lärande ska komma till stånd och innovationer ska komma fram. I projektet Maritim Utveckling i Bohuslän (MUB) är ett av målen att skapa en innovations-arena för maritim turism i Bohuslän. Innovationsarenan ingår också som ett projekt i Mari-tima klustret i Västsverige. Som en del av projektet har denna rapport skapats. Materialet är hämtat från författarens arbete som postdoktorforskare i projektet under två år (februari 2017 till januari 2019) och består främst av litteraturstudier, intervjuer och deltagande observat-ioner. En viktig del är också den kontinuerliga dialog som förts med projektledare och pro-jektets partnergrupp (där författaren ingått). I rapporten ges en översikt av litteraturen kring samskapande och innovation inom turism. Se-dan kategoriseras och exemplifieras olika typer av innovationsarenor som har relevans för hur en innovationsarena för turism kan se ut, under rubrikerna: städer, science parks, labb/testbäd-dar, framtidens turistbyråer samt andra forsknings- och innovationsmiljöer. I rapportens sista kapitel identifieras fyra möjliga typer av innovationsarenor för maritim turism, på olika nivåer: Den innovativa staden, Marine science park, Företagsarena och Turismlabb. Samtliga karaktäriseras av samskapande (co-creation) på olika sätt. En central funktion för en arena inom turism är testmiljöer. Andra viktiga funktioner handlar om facili-tering, dvs att möjliggöra, samordna och koordinera aktiviteter och aktörer, samt om att kom-municera internt och externt. Slutsatserna sammanfattas i punktform i slutet av kapitlet och handlar om att stärka turismens roll i byggandet av ett hållbart samhälle, att tänka nytt kring partnerskap, affärs- och produktutveckling, att hantera intressekonflikter, att bygga och under-hålla nätverk och samarbeten, samt vikten av lärande och kommunikation. För projektet MUB ges särskilda rekommendationer för varje av de olika typer av innovationsarenor som tagits fram.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesCFT-RAPPORT 2019:02 En rapportserie från Centrum för turism, vid Göteborgs universitet ISSN 2003-2188sv
dc.titleInnovationsarenor för turism – från ekosystem till labbsv
dc.typeTextsv
dc.type.svepreportsv


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record