dc.contributor.author | Lövström, Lisa | |
dc.date.accessioned | 2019-10-07T13:55:39Z | |
dc.date.available | 2019-10-07T13:55:39Z | |
dc.date.issued | 2019-10-07 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/62101 | |
dc.description.abstract | Syftet är att identifiera digitala verktyg som implementeras inom vårdorganisationer, samt att kritiskt analysera dessas betydelse för att understödja kommunikation mellan funktioner och nivåer i vardags- och utvecklingsarbetet.
Den teoretiska referensramen har innefattat teorin Relational coordination samt det teo-retiska begreppet Alignment. Relational coordination används för att belysa hur relationer inom en organisation kan medföra samförstånd via beroendeförhållandena som uppstår mellan dem. Eftersom denna teori innefattar interaktionen mellan relationerna blir kommunikation väsentligt. Alignment används som något som kan uppnås mellan aktörerna inom organisationen. Detta begrepp används för att synliggöra hur gemensamma processer mellan aktörer inom en organisation skapar samförstånd, samt vilka konsekvenser detta ger för organisationen och dess aktörer. I avsnittet för tidigare forskning presenteras förutsättningar för chefskap vid förändringsprocesser, interaktion kopplat till visuella verktyg samt styrning mellan organisationsnivåer.
Studien har utgått från en kvalitativ metodologisk ansats. Insamling av empiri har skett via åtta semistrukturerade intervjuer med fyra utvecklare samt fyra verksamhetsnära chefer. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats via tematisk innehållsanalys. Analys har skett i förhållande till de teoretiska utgångspunkter som valts.
Studiens resultat visar på att implementeringen av digitala verktyg påverkar organisationen på olika sätt mellan funktioner och nivåer. Det finns olika uppfattningar kring hur införandets resultat, visioner och mål, samt möjligheten för återkoppling. Implemente-ringen har således givit möjlighet för operativa chefer att på ett tydligare sätt följa upp verksamheten samtidigt som införandet har bidragit till en mer interaktiv arbetsplats. Däremot har åtskillnad funnits mellan nivåerna som har bidragit till frustrationer samt utgjort risker för måluppfyllnad. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | digitalisering | sv |
dc.subject | verksamhetsutveckling | sv |
dc.subject | organisering | sv |
dc.subject | kommunikation | sv |
dc.subject | uppföljning | sv |
dc.title | Uppföljning utan återkopplingganisationsnivåer i äldreomsorgen - En studie kring digitala verktygs betydelse för kommunikation mellan organisationsnivåer i äldreomsorgen | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap | swe |
dc.type.degree | Student essay | |