| dc.description.abstract | Vad innebär det att leva i ett samhälle som är socialt hållbart? Dess invånare kan förvänta sig
att leva ett gott liv med god hälsa. Detta samhälle är präglat av jämställdhet, jämlikhet, hög
tolerans och att människors lika värde spelar stor roll. För att detta ska ske behöver dess
invånare ha förtroende för varandra och vara delaktiga i samhällets utveckling. Detta kommer
i sin tur att generera ett samhälle som kan anpassa och förändra sig samt tåla olika
påfrestningar. Social hållbarhet är kort sagt en viktig del för att ett demokratiskt samhälle ska
kunna fungera (Folkhälsomyndigheten, 2018).
Invånarna som lever i ett demokratiskt samhälle, i en gemenskap, kommer att möta olika
etiska situationer som de måste ta ställning till genom hela livet. En av alla dessa arenor som
detta sker är i skolan. I dagens svenska skola har etik en viktig roll. Frågor om vad som är rätt
eller fel, gott eller ont är en del av lärares och elevers vardag på olika sätt genom graden av
elevers delaktighet, undervisning, lärares exempel, olika regler, det sociala klimat som råder
med mera (Johansson & Thornberg, 2014). Etik ges dessutom sådan vikt att den också
omnämns i Sveriges skollag. Det är inte bara kunskap som eleverna ska tillgodogöra sig, utan
också värden. Det står: ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska
inhämta och utveckla kunskaper och värden…Utbildningen ska också förmedla och förankra
respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som
det svenska samhället vilar på.” (SFS 2010:800, 1 kap., 4 §). Ovanstående perspektiv ingår också i första stycket, i första kapitlet i grundskolans läroplan,
LGR 11, som handlar om skolans värdegrund. Värdegrunden ska genomsyra skolans
verksamhet (Skolverket, 2011). Det innebär att bildning och fostran inte kan separeras eller
väljas bort, utan båda ska finnas med och användas i ämnesundervisning. Det är inte
tillräckligt att ha ett värdegrundsarbete med eleverna någon gång i veckan, utan det bör
inkluderas i varje ämne. (Orlenius, 2010). En stor del av etikundervisningen står skriven i
kursplanen för religionskunskap, men även till viss del i många andra ämnen (Gardelli, 2016).
Demokrati och politik har koppling till etik och moral, och därför finns ett intresse för etik
även i ämnet samhällskunskap.
När etikundervisning planeras, tar lärare ställning till vilka olika läromedel som ska användas
och ibland faller valet på läroboken. För elever som går i årskurs 4 - 6 finns det en rad olika
läroböcker på marknaden. Vilka olika etiska perspektiv belyses i elevernas läroböcker? Detta
kan vara viktigt att undersöka då olika etiska perspektiv kan användas som etiska strategier av
eleverna, för att kunna bemöta och analysera olika etiska situationer i livet. Det är också
relevant kunskap för mellanstadielärare att ha, när val av läroböcker ska ske.
För att kunna besvara denna fråga, vilka etiska röster eleverna möter i sina läroböcker i
ämnena religionskunskap och samhällskunskap i årskurs 4 – 6, kommer tre läroböcker i
respektive ämne att analyseras. Det finns många olika etiska teorier, men eftersom en
avgränsning är tvungen att göras har två olika etiska teorier valts ut. Dessa är pliktetik och
omsorgsetik och de genererar två olika etiska perspektiv, rättvisa och omsorg. | sv |
