FREDA hela veckan En studie om socialsekreterares upplevelser av standardiserade bedömningsinstrument i arbetet med våld i nära relationer

Abstract

Standardisering inom det sociala arbetet är något som har tilltagit på senare år. En utveckling som inte minst går att se i socialtjänstens arbetet med våld i nära relationer. Ett samhällspolitiskt angeläget område som länge har mötts av en misstro gällande godtyckliga bedömningsmetoder. Standardisering inom fältet för våld i nära relationer går särskilt att se i en alltmer tilltagande användning av olika riskbedömningsverktyg, trots det finns det få kvalitativa studier som undersöker den praktiska användningen av dessa bedömningsverktyg. I denna uppsats har vi riktat fokus mot den manualbaserade bedömningsmetoden FREDA. En bedömningsmetod som rekommenderas av socialstyrelsen i arbetet med våld i nära relationer. Syfte med uppsatsen har varit att undersöka socialsekreterares upplevelser av verktyget i det praktiska arbetet. Fokus har riktats mot socialsekreterares erfarenheter av bedömningsmetoden FREDA: vad de ser för möjligheter och begränsningar, samt hur de resonerar kring sin yrkesutövning i relation till manualen. Uppsatsen består av intervjuer med totalt sex socialsekreterare och det teoretiska ramverket utgörs av nyinstitutionell teori, närmare bestämt institutionell isomorfism, samt en modell för diskretionära analytiska positioner. I vår studie framkommer bland annat hur den standardiserade manualen tenderar att förändra socialsekreterarnas handlingsutrymme, utan att för den sakens skull begränsa det. Socialsekreterarna ger uttryck för kreativa strategier för att omvandla manualens standardiserade utformning i mötet med den praktiska tillämpningen.