Skolan och den flerspråkiga vårdnadshavaren Kommunikation mellan skola och flerspråkiga vårdnadshavare ur ett maktperspektiv

Abstract

I den här uppsatsen analyseras den textbaserade kommunikationen mellan en svensk skola och flerspråkiga vårdnadshavare. Kommunikationssituationen mellan skolan och föräldrar lyfts ofta fram som ett problem i bostadsområden som präglas av låg socioekonomisk status, mångkultur och flerspråkighet. I den här uppsatsen kombineras ett Bourdieu-inspirerat maktanalytiskt teoretiskt perspektiv med funktionella språkteorier, för att studera vilka relationer som realiseras mellan skolan i avsändarrollen och vårdnadshavarna i mottagarrollen. Som metod används funktionella textanalyser och intervjuer med vårdnadshavare. Analysresultaten relateras till den svenska ideologiska kontexten, bland annat den klarspråksideologi som framträtt under de senaste decennierna. Analysen visar att svenskans totala dominans i Sveriges hierarkiskt strukturerade språksamhälle positionerar flerspråkiga individer ofördelaktigt i förhållande till skolan. Detta gör att det kan tas helt för givet att det är nödvändigt att kunna svenska, och att skolans textbaserade kommunikation enbart sker på svenska. Dessutom finns det tecken på uppfattningen att det krävs behärskning av svenska på det sätt som förknippas med majoritetsgruppen. Vidare syns att skolan med sina språkliga val tycks arbeta för att jämna ut den skeva maktbalansen mellan skolan som institution och de flerspråkiga vårdnadshavarna, vilket sker i linje med klarspråksarbetet. Uppsatsen avrundas emellertid med att ett litet frågetecken upprättas kring hur stor nytta det tilltänkt demokratiserande klarspråksarbetet gör för flerspråkiga individer i landet, så länge det råder en enspråksideologi med svenskan som norm- och maktspråk.