Estetiska erfarenheter i naturmöten. En fenomenologisk studie av upplevelser av skog, växtlighet och undervisning
Sammanfattning
In a period of accelerated environmental change, a focus on how humans build embodied relationships with the more-than-human world is a critical arena for pedagogical work. The aim of this thesis is to elucidate people’s lived experiences of being in the forest. The research is directed at aesthetic experiences, as sensuous experiences, of encounters with trees. The work is based on phenomenology and analyzed through hermeneutic phenomenology. This doctoral thesis is part of the research project Beyond Plant Blindness: Seeing the importance of plants for a sustainable world (The Swedish Research Council, dnr 2013-2014) and entails a two-part study; one part conducted with adults who have a habit of being-in-the forest and the other based in two primary school classes, using an outdoor pedagogy approach.
The studies are presented through five articles. Article one frames an aesthetic and ethical perspective on art-based environmental education and sustainability and aims to link ethics, aesthetical environmental education and didactics with a phenomenological approach. In this way it serves as the theoretical background for the empirical work to come. Data for article two were collected using a questionnaire placed on a tree located in a specific forest setting over the course of a year. The results highlight the intersubjectivity and historicity of people's connections to a forest environment, and reveal that the experience of ‘being’ or ‘doing’ in a forest produces a larger, more nuanced, response than simply the experience in itself.
Data for article three were collected using “walk and talk” interviews. Analysis reveals that (a) childhood experiences seem to play a crucial role in adult experiences of forests; (b) place-identity and sense of belonging are significant elements in how the participants define themselves; (c) being-in-the-forest is connected to an active, exploring and moving body, and that the connection with the more-than-human world of the case study forest is deeply anchored, as part of the human body. This relationship appears to be shaped through a process of constructing and reconstructing memories, practice and selfhood, and can, it seems, last a lifetime.
Article three and five builds on action research with two teachers, who planned and designed a Storyline with the aim of giving their students opportunities to discover the intrinsic value of plants, by meeting with trees and slowly becoming trees. In a post-humanist sense, this approach rejects the notion of human as an ontological given, disembodied and separate from the kingdom of plants. Students de-homogenized plants by transforming themselves into trees, thus an inverted anthropomorphization was implemented. This second part of the thesis contributes new perspectives on the emerging relationship between young students and trees initiated through authentic meetings in which such relationships developed. Thus, the result can be used in didactical discussions on concrete, pedagogical and philosophical levels. In the long term, such relationships could have a positive impact on human connections to plants, the basis of much of life on Earth.
Delarbeten
Artikel 1. Häggström, M. (2017). An Aesthetical and Ethical Perspective on Art-Based Environmental Education and Sustainability from a Phenomenological Viewpoint. I Franck, O. & Osbeck, C. (red.), Ethical Literacies and Education for Sustainable Development. Young People, Subjectivity and Democratic Participation, s. 85 - 103. London: Palgrave Macmillan. ::doi::10.1007/978-3-319-49010-6 Artikel 2. Häggström, M. (2019). Being-in-the forest – a matter of cultural connections with a natural environment. Plants, People, Planet, vol 1, nr 3, s.1-21. ::doi::10.1002/ppp3.10056 Artikel 3. Häggström, M. (2019). Lived Experiences of Being-in-the-Forest as Relationships with the More-than-Human World. Environmental Education Research, s. 1-14. ::doi::10.1080/13504622.2019.1633275 Artikel 4. Häggström, M. (2019). Besjälning av träd som ett steg att förebygga växtblindhet hos grundskoleelever - En aktionsforskningsstudie av Storylinearbete i år 2 och 6. I E. Reimers, M. Harling, I. Henning Loeb och K. Rönnerman (red), Lärarprofession i en tid av förändringar. Konferensvolym från den tredje nationella ämneskonferensen i pedagogiskt arbete. Göteborgs universitet, s. 123-144. Artikel 5. Häggström, M. (2019). Students being transformed into trees: inverted anthropomorphization in order to enhance connectedness to natural environments and plants. I J. Reiss (red), Art, Theory and Practice in the Anthropocene. New York: Vernon Press, s. 137-153. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/60226
Examinationsnivå
Doctor of Philosophy
Universitet
Göteborgs universitet. Utbildningsvetenskapliga fakulteten
University of Gothenburg. Faculty of Education
Institution
Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies ; Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Disputation
Fredagen den 31 januari 2020, kl. 13.00, Föreläsningssal BE036, Pedagogen, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Läroverksgatan 15
Datum för disputation
2020-01-31
E-post
margareta.haggstrom@gu.se
Övrig beskrivning
Vad kan det få för betydelse att barn och unga inte leker och vistas i skogen längre? Eller hellre, vad betyder det för barn och unga att vara i skogen?
I denna avhandling studeras människors förhållande till skogsmiljö och träd, i två olika kontexter: dels studeras allmänhetens förhållande till och erfarenheter av naturmöten i skog, i en informell kontext, dels studeras elevers erfarenheter av naturmöten i en formell kontext, i skolundervisning. Intresset riktas särskilt mot estetiska erfarenheter av skogsvistelser, vilket i avhandlingsarbetet innebär en betoning på erfarenheter som sinnliga och som reflekterade. Dessa kontexter studeras utifrån ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv, genom två delstudier, vilka presenteras i fem artiklar.
Resultatet visar sammanfattningsvis att skogsmiljön har en stark positiv inverkan på dem som deltar i studien, varför det går att hävda att de har en relation till skogen. Upplevelser av att vistas i skogen under barndomen framträder som väsentlig för hur människor som vuxna förhåller sig till och upplever skogsvistelser.
Att vara i skogen uttrycks som att ingå i ett större sammanhang och känna samhörighet med miljön som sådan, och med dem som historiskt varit i samma skog och med olika organismer som de delar skogen med. Deltagarnas reflektioner över att vara en del i detta sammanhang väcker existentiella funderingar av att vara förankrad i tid och rum. Den sinnliga upplevelsen av skogens olika rum framstår som betydelsefulla för skogsupplevelsen: doften av mossa, tystnaden och skogens gröna nyanser lyfts fram som del av skogens lugn. Resultatet visar också att när elever får möjlighet att vistas i skogen vid upprepade tillfällen och lära känna miljön och dess växter, väcks elevernas empati och vilja att stå upp för naturen, växterna och jorden.
Margaretha Häggström är ämneslärare i bild och svenska och svenska som andraspråk, med lång erfarenhet av pedagogiskt arbete i olika skolformer, såsom förskola, kulturskola, gymnasieskola samt kursverksamhet för vuxna. Hon arbetar på Göteborgs universitet, vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Hennes forskningsintresse är estetiska och multimodala uttrycksformer, samt filosofiska perspektiv på undervisning och utbildning.
Datum
2020-01-08Författare
Häggström, Margaretha
Nyckelord
Pedagogiskt arbete
fenomenologi
estetiska erfarenheter
direkta naturmöten
skog
växtblindhet
livsvärld
promenadintervju
aktionsforskning
Publikationstyp
Doctoral thesis
ISBN
978-91-7963-010-2 (tryckt)
978-91-7963-011-9 (PDF)
ISSN
0436-1121
Serie/rapportnr.
Gothenburg Studies in Educational Sciences
442
Språk
swe