GRAMMATIK I SKRIVUNDERVISNINGEN FÖR NYANLÄNDA GYMNASIEELEVER En aktionsforskningsstudie

Abstract

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur formativ undervisning, för att stärka andraspråkselevers förmåga att skriva på svenska, kan baseras på deras grammatiska misstag i skriftlig produktion. Teori: Grunden för studien utgörs av aktionsforskningsperspektivet, vars övergripande syfte är att utveckla och förbättra lärares praktik (Carr & Kemmis, 1986; Rönnerman, 2012). Studiens teoretiska bakgrund innefattar även teorier om andraspråksinlärning, till exempel Housen och Pierrards (2005) teori om andraspråksinlärning i tre makroprocesser och Williams (2012) om skrivande som faciliterande faktor i andraspråksutvecklingen. Andra utgångspunkter är att grammatikundervisning kan påverka elevers skrivande positivt (Norris & Ortega, 2001; Jones, Myhill & Bailey, 2012), samt forskning som visar att elevers misstag kan användas som resurser i undervisningen (Lee, 2004; Boaler, 2017). Metod: Genom iscensättning av två aktioner undersöks i studien hur lärare kan utforma formativ undervisning med utgångspunkt i Regnbågsmodellen, där elevers språkliga misstag i skrivna texter markeras. Dessutom undersöks hur lärare och elever uppfattar denna undervisning och om undervisningens innehåll återspeglas i elevernas efterföljande texter. Det datamaterial som samlats in och analyserats består av inspelade gruppintervjuer med elever och lärare, elevtexter samt dokumentation i form av loggboksanteckningar. Resultat: Studien visar att Regnbågsmodellen bidrar till tydlig systematik och struktur; för lärare när det gäller vad de behöver utveckla i undervisningen och för elever att få syn på vad de behöver utveckla i sina texter. Eleverna uttrycker nöjdhet över den tydlighet som den formativa undervisningen kring olika grammatiska moment innebär. Studien verifierar tidigare forskningsresultat som pekar på det gynnsamma i att arbeta med kollaborativa övningar; att träna tillsammans gör att eleverna får tillfälle att lära av varandra. Resultaten från elevtexterna visar dock att eleverna inte alltid behärskar de grammatiska momenten efter aktionernas förändrade undervisning, eftersom sådan utveckling tar tid. Studien pekar också på att det är framkomligt att utgå från elevernas misstag i grammatikundervisningen, samt att aktionsforskningen som metod kan användas för att förbättra undervisning i en vardagspraktik.