Kvinna & intagen - inte 'kvinnlig' nog enligt Kriminalvården? En studie om Kriminalvårdens arbete med 'Bättre Ut' ur ett kritiskt genusperspektiv.

Abstract

När kvinnor begår brott tycks de inte bara bryta mot lagen utan även mot de förväntningar som finns på just kvinnor. Det normativa synsätt som finns på kvinnor genomsyras i allmänheten och därav även inom våra myndigheter. Syftet med studien är att ur ett kritiskt genusperspektiv granska Kriminalvårdens arbete med de intagna. Den undersöker hur normativa värderingar kring kön skapas och återskapas i det svenska fängelset för kvinnor. För att undersöka det har jag intervjuat två kvinnor som har varit intagna och analyserat deras berättelser för att komma åt Kriminalvårdens arbete och diskursen kring kön både implicit och explicit. Materialet har analyserats och tolkats med granskade blick av Kriminalvårdens arbete samtidigt som dessa kvinnors röst hörts. Resultatet visar att Kriminalvårdens arbete med att forma de intagna 'Bättre Ut', som är Kriminalvårdens syfte, snarare handlar om att göra de intagna till passiva, 'rätt sorts kvinnor' utifrån en normativ bild av kvinnor präglade av patriarkala strukturer. Detta görs genom dels konkreta handlingar som rosa kläder, hushållskurser, stickning men även genom en stämning som visar hur Kriminalvården betraktar de intagna kvinnorna.