Digitala verktyg i undervisningen En intervju- och enkätstudie bland pedagoger i årskurs 4–6

Abstract

Syfte: I och med införandet av den nationella digitaliseringsstrategin (2017) inom den svenska skolan var syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar lärare i årskurs 4–6 hade om digitala verktygs användbarhet i undervisningen. Syftet var även att ta reda på vilka utmaningar användandet av digitala verktyg förde med sig för lärarna. Teori: Det teoretiska ramverk som användes i studien var TPACK (Technological Pedagogical Content Knowledge). TPACK myntades av Koehler och Mishra (2006) vilket är en vidareutveckling av Shulmans (1986) teorier om PCK (Pedagogical Content Knowledge). TPACK användes som ett analyseringsinstrument för att förstå de kompetenser och färdigheter som hanteringen av digitala verktyg krävde av lärarna. Metod: Till grund för studiens resultat användes två olika metoder, kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare i årskurs 4–6 och kvantitativ metod i form av en enkät som var avsedd för lärare i årskurs 4–6. Resultat: Resultatet visade att lärarna som deltog i undersökningarna var överlägset positiva till användningen av digitala verktyg i undervisningen och hade en utvecklad TPACK. De utmaningar som lärarna upplevde var kopplade till externa faktorer som bland annat bristande internetuppkoppling. En annan utmaning lärarna upplevde var elevernas felaktiga användning av digitala enheter där kränkningar emellan dem förekom. Dock vände lärarna detta till en lärsituation vilket utvecklade deras TPACK. Vidare föreslås fler och mer omfattande studier för att ta reda på faktorer bakom lärares attityder kring digitala verktyg i undervisningen till följd av den nationella digitaliseringsstrategin.