Anledningar som leder till att eleverna slutar studera modersmålet i Göteborg Stad En intervjustudie med tio lärare

Abstract

Syftet: De sista åren har lärarna på språkcentrum Göteborg Stad uppmärksammat, att flera elever har slutat studera modersmålet, vilket lärarna tycker är ett riktigt problem för kommunen och hela landet i övrigt. Tvåspråkiga elever är en vinst för landet, genom att få en tvåspråkig generation i det svenska samhället. Därför försökte jag att undersöka vilka anledningar som påverkar och tvingar elever att sluta studera modersmålet. Teori: Bakgrunden skall först ge en översikt av språkinlärningsteorier och uppfattningen av vilka lingvistiska teorier som är aktuella för språkundervisning och som är lämpliga och kan används vid modersmålsundervisning. Resultat har jag tolkat enligt ett sociokulturellt perspektiv samt ett interkulturellt perspektiv. Metod: Studien baseras på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av 10 modersmålslärare i 8 olika språk i Göteborg Stad. För att besvara frågan om varför eleverna har slutat läsa modersmålet, har jag intervjuat en slumpmässigt vald grupp av modersmålslärare. Språken är arabiska, kurdiska, franska, somaliska, syrianska, spanska, kinesiska och engelska. Jag har sammanställt 11 frågor till modersmålslärarna. Frågorna är baserade på 5 viktiga pedagogiska grundelement; lärarens kunskaper, didaktik och undervisningsmetoder, läromedel, familjesamarbete och skolhantering. Jag har analyserat lärarnas svar, och identifierat vilka av intervjufrågorna som fick mest upprepade svar och fick reda på vilka faktorer och anledningar som har stor effekt och lett till att eleverna sluta studera modersmålet. Resultaten: Resultaten visar att det finns större eller mindre samband mellan de anledningar som jag har valt att undersöka, men alla orsaker till att eleverna slutar studera modersmålet. Den starkaste orsaken till att eleverna slutar studera modersmålet är att organisationsramen för modersmålsundervisningen ligger efter skolan ganska sent, det påverkar eleverna särskilt vintertid. Eleverna brukar också ha olika aktiviteter efter skolan. Heterogena modersmåls-grupper, modermålstider och dagar är andra faktorer som påverkar. Modersmålslärarens kunnighet och deras varierande arbetssätt för att hantera heterogena grupper, för att kunna motivera och utveckla elevernas språk är en annan stor orsak som påverkar. Hälften av lärarna säger att böckerna och läromedlen inte är lämpliga för den svenska miljön, och därför också kan leda till att eleven känner sig utanför, och tappar lusten för att studera. Familjens inställning till modersmålsundervisningen har stort inflytande för elevers inställning speciellt när det gäller minderåriga. Modersmålets status i skolan och skolans organisation är den tredje viktiga anledningen som kan leda till att eleverna slutar studera modersmålet.