Nyanlända gymnasieelevers uppfattningar av den svenska skolan med fokus på delaktighet och språkutveckling En vinjettstudie på två skolor

Abstract

Syfte: Studiens syfte var att öka kunskapen om några nyanlända gymnasieelevers uppfattningar om egen språkinlärning och delaktighet i skolan. Teori: Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utgjorde vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Synen på specialpedagogik och en likvärdig skola utgick från ett kritiskt perspektiv med fokus på ett relationellt förhållningssätt. Metod: Den metod som utgjorde grund för datainsamlingen var enkät med tillhörande vinjett, vilket medförde att metoden hade både kvantitativa och kvalitativa inslag. Den kvantitativa delen utgjordes av enkätfrågor för att dels avgränsa undersökningsgruppen som bestod av 15 individer och dels som del av resultatet. Den kvalitativa delen inleddes av vinjetten, i vilken en fiktiv berättelse med anknytning till deltagarnas egen skolgång presenterades. Metoden erbjöd deltagarna att fritt reflektera och skriftligt formulera sina uppfattningar. Ur empirin framkom relevanta teman utifrån en hermeneutisk tolkning som sedan redovisades i resultatanalysen. Resultat: Resultatet i studien presenterades utifrån de tre forskningsfrågorna som rör deltagarnas uppfattning hur de lär sig ett nytt språk, delaktighet och hur de påverkas av lärares engagemang. När det gällde egen språkutveckling uppfattade deltagarna att de hade ett stort eget ansvar i inlärningssituationer och att knyta kontakter med andra elever som pratade bättre svenska än de själva. Det framkom även att en vanlig uppfattning var att man måste kämpa för att lyckas, vilket pekade på att grit var en annan framgångsfaktor. Endast i två svar lyftes modersmål upp som del av andraspråkutveckling, en i positiva ordalag och en i negativa. En annan framgångsfaktor, som framkom i studien, var lärarens roll för att stötta eleven i undervisningssituationen och fånga upp elevens behov av mer insatser i form av extra lektioner för att nå målen. Deltagarna uppfattade att skolan ska erbjuda möjlighet till olika gruppaktiviteter där eleverna kan prova på olika sociala sammanhang för en bättre språkinlärning. Resultatet visade även på att delaktighet och lärarengagemang gynnar språkutveckling. God språkförmåga uppfattades även positivt för en större känsla av delaktighet.