dc.contributor.author | Bergenheim, Christina | |
dc.contributor.author | Larsson, Maria | |
dc.date.accessioned | 2020-01-16T12:19:47Z | |
dc.date.available | 2020-01-16T12:19:47Z | |
dc.date.issued | 2020-01-16 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/63073 | |
dc.description.abstract | I Sverige har specialpedagogiken av tradition framförallt fokuserat på elever med lägre
begåvning. Särskilt begåvade elever har bra förutsättningar att klara sina studier i skolan med
goda resultat. Den särskilda begåvningen innebär styrkor och förmågor, men kan även bidra
till att eleven får svårt att passa in. I talet om särskilt begåvade elever förväxlas elevgruppen
ofta med de högpresterande eleverna. Forskning, Skolverket och Skolinspektionen har
uppmärksammat komplexiteten kring de särskilt begåvade elevernas skolsituationer.
Statistiskt sett ska det finnas minst en särskilt begåvad elev i varje klass. Ändå har vi inte
tillräckligt mycket kunskap om elevgruppen eller deras upplevelser av skolan.
Studiens syfte var att undersöka några särskilt begåvade elevers upplevelser av
skolsituationer. De teoretiska perspektiven som ligger till grund för studien, är hämtade ur
specialpedagogikens teoretiska utgångspunkter. Studiens metod är en kvalitativ
intervjuundersökning och den är hermeneutisk inspirerad. Studiens resultat visar att de särskilt
begåvade elever som har mest positiva upplevelser av skolsituationer, är de som har fått
accelerera. Respondenterna belyser även dilemman i skolans organisation, som de benämner
systemet. I intervjuerna beskriver eleverna att lärarna har ett komplext uppdrag. Samtliga
respondenter anser att särskild begåvning ska finnas med i lärarutbildningen och att det är
nödvändigt med fortbildning för redan utbildade lärare. Studien belyser att en förståelse och
kunskap om dessa elever skulle kunna bidra till att förbättra de särskilt begåvade elevernas
skolgång. I ett specialpedagogiskt perspektiv är det relevant att undersöka deras upplevelser
av skolan, då de är en elevgrupp med utmaningar och behov. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Magister | sv |
dc.relation.ispartofseries | VT19-IPS-SPP610 | sv |
dc.subject | Särskilt begåvad | sv |
dc.subject | upplevelser av särskild begåvning | sv |
dc.subject | skolsituationer | sv |
dc.subject | dölja sin begåvning | sv |
dc.subject | kognitiv förmåga | sv |
dc.subject | understimulans | sv |
dc.subject | ledning | sv |
dc.subject | stimulans | sv |
dc.subject | acceleration | sv |
dc.subject | relationer | sv |
dc.subject | skolans organisation | sv |
dc.title | Särskilt begåvade elevers upplevelser av skolsituationer Åtta elevintervjuer om upplevelser av den särskilda begåvningen i skolan “skolan skulle kunna vara ett paradis” | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |