Show simple item record

dc.contributor.authorBohlén, Charlotta
dc.contributor.authorÅgren, Elisabeth
dc.date.accessioned2020-01-16T13:16:40Z
dc.date.available2020-01-16T13:16:40Z
dc.date.issued2020-01-16
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/63081
dc.description.abstractStudiens syfte var att undersöka elevers uppfattningar om faktorer som kan orsaka skolfrånvaro och vad de anser skolan skulle kunna göra för att öka närvaron. Då orsakerna till frånvaro kan vara flera har studien valt att särskilt belysa digitala mediers eventuella påverkan. För att studiens syfte skulle uppnås besvarades nedanstående frågeställningar: Vilka faktorer menar eleverna kan ligga till grund för skolfrånvaro? Vilka uppfattningar har eleverna om användandet av digitala medier som en påverkande faktor till skolfrånvaro? Hur anser eleverna att skolorna skulle kunna arbeta förebyggande och åtgärdande kring skolfrånvaro? Studiens empiri inhämtades i fyra olika kommunala elevklasser på högstadiet och på gymnasiet i två olika kommuner i Västsverige. 91 elever deltog i undersökningen genom att besvara var sin elevenkät i vilken deras uppfattningar om fenomenet framgår. Undersökningen är kvalitativ med en systemteoretisk ansats och ett salutogent perspektiv. De specialpedagogiska perspektiven är det relationella, det kompensatoriska samt dilemma perspektivet. Viktigt i studien har varit att få fram elevernas röst då det är deras skol- och internetvärld studien haft som avsikt att undersöka. I studiens resultat framkom att respondenterna såg flera tänkbara orsaker till frånvaro vilket visar att det är en komplex fråga. Gemensamt hos nästan samtliga elever var dock att de tror att trakasserier och mobbning på nätet kan vara en orsak till frånvaro i skolan. Det kan bland annat handla om elaka kommentarer, näthat, hemska rykten och bilder som sprids. Även att dataspel och spelberoende kan leda till skolfrånvaro är någonting som återkommande togs upp i elevernas svar. Flera av dem har bekanta som varit frånvarande från skolan på grund av spelande. De berättade också att kamrater försökt få dem att vara hemma från skolan för att spela. Annat som studien tyckt sig se är att det råder olika uppfattningar om var gränsen går för vad som ska räknas som skämt när det gäller så kallade pranks och sociala medier och vad som är trakasserier. I resultatet lyfts även många konkreta förslag från eleverna på hur skolorna kan arbeta förebyggande och åtgärdande i arbetet kring frånvaro. Också förslag på hur skolorna skulle kunna använda sig av digitala medier för att få elever till skolan redovisas. I den sista delen av resultatet kunde studien se att eleverna tänkte på det förebyggande och åtgärdande arbetet utifrån att det behövs en känsla av sammanhang, KASAM för att eleverna ska vilja vara i skolan. Även vikten av förtroendefulla relationer poängterades. Det behöver finnas någon i skolan som bryr sig om eleven. Om en elev inte kommer tills skolan behöver hen känna sig saknad.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesMagistersv
dc.relation.ispartofseriesVT19-IPS-SPP610sv
dc.subjectSkolfrånvarosv
dc.subjectschool absenteeismsv
dc.subjectdigitala mediersv
dc.subjectdigital mediassv
dc.subjectsystemteorisv
dc.title”Någon som bryr sig” En kvalitativ enkätstudie om elevers uppfattningar om vad som kan vara orsaker till skolfrånvaro samt hur skolor kan arbeta förebyggande och åtgärdandesv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record