Redovisningskvalitet i den kommunala sektorn

Abstract

Syfte Tidigare forskning inom kommunal redovisning har åskådliggjort en bristande följsamhet gentemot lagar och rekommendationer i de svenska kommunerna (se exempelvis Broström & Donatella 2008; Falkman & Tagesson 2008; Tagesson 2010; Haraldsson & Tagesson 2014; Haraldsson 2016; Donatella & Thor, 2018). Med anledning av det här avser föreliggande studie att bidra med ökad förståelse för en del faktorer som påverkar den kommunala redovisningen. Genom att studera outforskade variabler och genom att undersöka variabler som i tidigare forskning använts som kontrollvariabler, bidrar denna studie således med nya insikter om vad som kan tänkas påverka redovisningskvaliteten i den svenska kommunsektorn. Detta i samband med intentionen att förse de svenska kommunerna med underlag kring vad som kan tänkas påverka redovisningskvalitet med förhoppningen att kunna förbättra denna. Teori Den teoretiska referensramen grundas i agentteorin som bygger på idén om att det förekommer en informationsasymmetri. Denna informationsasymmetri ligger i sin tur till grund för uppkomsten av intressekonflikter i ett agent-principal-förhållande (Zimmerman, 3 1997; Jensen & Meckling 1976). Referensramen bygger även på institutionell teori som förutsätter att omgivningsfaktorer påverkar organisationers utformning (Meyer & Rowan 1977; DiMaggio & Powell 1983). Utifrån dessa två teorier har sex hypoteser formulerats: H1: Det finns ett samband mellan valdeltagandet och följsamheten i kommunerna. H2: Det finns ett samband mellan skattekraft och följsamheten i kommunerna. H3: Det finns ett samband mellan följsamheten och den finansiella ställningen i kommunerna. H4a: Det finns ett samband mellan kommuner i storstadsområden och följsamheten. H4b: Det finns ett samband mellan kommunernas länstillhörighet och följsamhet. H5: Det finns ett samband mellan bidragstagande kommuner och följsamheten Metod Studien undersöker en beroende variabel, följsamhet och dess samband med sex variabler: valdeltagande, skattekraft, finansiell ställning, geografiskt läge (storstadsområden och länstillhörighet) och kommunala utjämningssystemet. Studien tillämpar en kvantitativ metod där bivariat analys och multipel regressionsanalys (MRA) används för att utforma en modell kring förutsägbarheten mellan följsamhet och de oberoende variablerna. Följsamheten, mot RKR 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser, används som ett mått på redovisningskvalitet. När man ska förklara samband anses kvantitativ studie vara ett naturligt tillvägagångssätt. För att undersöka korrelationen mellan två variabler har bivariat analys använts som metod, då detta är ett vanligt tillvägagångssätt (Djurfeldt et al, 2003). MRA används för att kontrollera om de samband vi har observerat avspeglar ett reellt orsakssamband (Djurfeldt et al, 2003) Utöver variablerna har kvalitativa variabler gjorts om till dummyvariabler, något som är en förutsättning vid användning av MRA (Körner & Wahlgren, 2015) Resultat Resultatet av studien gav stöd för både H3 om finansiell ställning och H4b om länstillhörighet. Det finns alltså ett signifikant positivt samband mellan finansiell ställning och länstillhörighet med följsamhet. Dessa samband ligger i linje med agentteorin, institutionell teori och tidigare liknande forskningsresultat, kring länstillhörighet och följsamhet (Falkman & Tagesson, 2008; Da Costa Carvalho et al, 2007). Utfallet av hypotesen om finansiell ställning och följsamhet, ligger även dem i linje med studiens valda teorier och den tidigare forskningen som gjorts (Street & Gray, 2002; da Costa et al, 2007; 4 Tagesson, et al, 2011; Haraldsson & Tagesson, 2014:297f). H1 om valdeltagandet i MRA (modell 2) uppvisar ett signifikant samband på 90 % säkerhetsnivå. Då H1 förkastas i den bivariata analysen och resterande modeller i MRA, ger inte föreliggande studie något stöd för hypotesen. Sambandet kan således behöva utforskas något ytterligare i framtida forskning. Övriga hypoteser förkastas i både den bivariata analysen men även i MRA.