Barnmorskan som klok väktare av den första stunden – en kvalitativ intervjustudie

Abstract

Bakgrund: Det första mötet mellan barn och mamma skapar den första och viktigaste relationen i barnets liv. Det finns idag begränsad forskning på barnmorskors upplevelser av den första stunden efter förlossningen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva barnmorskors upplevelser av tiden strax efter ett barns födelse innefattande mötet mellan barnmorska, mor och barn. Metod: Den kvalitativa studien genomfördes med fenomenologisk forskningsansats. Individuella Intervjuer genomfördes utifrån livsvärldsteoretisk ansats med fem barnmorskor arbetande inom förlossningsvård på ett sjukhus i västra Sverige. Data analyserades med kvalitativ, beskrivande innebördsanalys. Resultat: Analysen gav fem innebördsteman: Ett föränderligt förlopp, Kvinnans varande i mellanrummet, En skör stund som kan brytas, Att backa för att invänta inbjudan och Beskyddare av stunden. Essensen av fenomenet barnmorskors upplevelse den första stunden efter förlossningen med fokus mötet mellan barnmorska, mor och barn beskrivs: Barnmorskan som en klok väktare i ett dynamiskt samspel. Slutsats: Den första stunden efter ett barns födelse är ett unikt ögonblick med ett progressivt förlopp då kvinnan relaterar till sitt barn, sin kropp och sin nya identitet som mamma. Det är en skör stund som bör skyddas och värnas om då den kan brytas av störningar. När barnet föds förändras relationen mellan barnmorska och kvinnan. Barnmorskorna backar och avvaktar under den första stunden. När stunden är slut kommuniceras det både icke-verbalt och verbalt.