Kommunal självstyre vs statsbundenhet

Abstract

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka svenska politiska partiers positioner gällande dimensionen självstyre kontra statsbundenhet. Studien fokuserar på huruvida partierna föredrar att se kommuner som autonoma eller statsbundna enheter och vilka anledningar de har för dessa positioner för att på så sätt bättre förstå kommunernas roll i flernivåsystemet och förhållandet mellan kommun, region och stat. Ett delsyfte är att undersöka om det har skett någon förändring i partiernas syn på kommuner över tid. Teori: Studien utgår från teorier om kommunideologi och decentralisering. Detta leder till analysmodellen relation till statsmakten som används för att placera partierna på en dimension mellan självstyre och statsbundenhet. Utöver analysmodellen kompletteras diskussionen med argument för och emot de två motpolerna. Metod: Uppsatsen använder sig av idéanalys för att undersöka riksdagspartiernas syn och positioner rörande kommunernas roll i flernivåsystemet. Analysen utgår från uttalanden från totalt 24 partiprogram skrivna efter millennieskiftet för att visa vilka värden partierna prioriterar samt hur de rättfärdigar dessa värden. Resultat: Studien resulterar i en kategorisering av riksdagspartierna som antingen kortsynta eller långsynta partier. De kortsynta partierna; Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna har ett nedifrån upp-perspektiv och ser positivt på värden som självstyre, mångfald och konkurrens. De långsynta partierna; Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna ser däremot mer positivt på en stark stat som kan säkerställa jämlikhet och enhetlighet. Det har inte skett någon större förändring i partiernas syn på kommuner jämfört med andra halvan av 1900-talet.