dc.contributor.author | Jonsson, Diana | |
dc.contributor.author | Rebecca, Lindquist | |
dc.date.accessioned | 2020-03-02T14:22:42Z | |
dc.date.available | 2020-03-02T14:22:42Z | |
dc.date.issued | 2020-03-02 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/63645 | |
dc.description.abstract | Syfte
Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka och belysa frågor kring övergången mellan förskola och förskoleklass, och i synnerhet för barn i behov av särskilt stöd. Av särskild vikt är att diskutera de möjligheter och hinder som pedagoger upplever i samband med övergångarna och hur dessa kan bli effektivare för att optimalt främja barnens fortsatta lärande och utveckling.
Metod
Kvalitativa samtalsintervjuer genomfördes med de deltagande pedagogerna i förskola och förskoleklass. För att sammanfatta allt material användes tolkning på manifest nivå och den kvalitativa textanalysen för att få fram de viktigaste delarna i texten som användes för att besvara frågeställningarna och nå syftet med undersökningen.
Teori
I denna studie redogörs för olika specialpedagogiska perspektiv som finns inom det specialpedagogiska området. Dessa används för att kunna förstå problematiken i denna studie. De specialpedagogiska perspektiv som används som teoretisk ram är: organisationsperspektivet, samhälls- och strukturperspektivet, det relationella perspektivet och perspektiv på inkludering. Fenomenologisk ansats användes för analys av deltagarnas uppfattningar om hur övergångar mellan förskola och skola fungerar för barn i behov av särskilt stöd.
Resultat
Utifrån den genomförda analysen framkom fyra teman och de var följande: ’ledningsstöd’, ’stöd från barnhälsovården och elevhälsan’, ’dokumentation’,’ samverkan’ och ’sekretess’. Utifrån temat, ’ledningsstöd’, framkom att samtliga pedagoger önskar sig mer stöd av sina rektorer i övergångsprocessen, främst i form av mer tid till planering inför övergångar och mer tid till samverkan mellan de båda verksamheterna i form av bland annat gemensamma möten och skolbesök. Under temat, ’stöd från barnhälsovården och elevhälsan’, utkristalliserades att samtliga pedagoger önskar stöd från barnhälsovården och elevhälsans professioner, då främst från specialpedagogen, i övergångsprocessen för att säkerställa att rätt information kommer fram till de involverade. Nästa tema, ’dokumentation’, där visade det sig att samtliga pedagoger på förskolan är villiga att lämna relevant information till skolan om ett barn i behov av särskilt stöd och att pedagoger i förskoleklassen önskar få så mycket information som möjligt från förskolan gällande dessa barn. Slutligen visade det sig utifrån temat, ’samverkan och sekretess’ att samtliga pedagoger tycker att mer samarbete mellan verksamheterna borde främjas så att övergångsprocessen kan genomföras så smidigt som möjligt. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Magister | sv |
dc.relation.ispartofseries | HT19 IPS SPP610 | sv |
dc.subject | förskola | sv |
dc.subject | förskoleklass | sv |
dc.subject | barn i behov av särskilt stöd | sv |
dc.subject | metoder för övergångar | sv |
dc.title | Övergång mellan förskola och förskoleklass för barn i behov av särskilt stöd - en kvalitativ intervjustudie | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |