Barn som bevittnar brott mellan närstående - en systematisk utmaning - En studie om barn som bevittnar brott mellan närstående och förhållandet till det ersättningsrättsliga systemet

Abstract

Studier tyder på att ungefär vart tionde barn i Sverige någon gång har bevittnat våld mellan närstående vuxna och barn som bevittnar våld mot en förälder kan inte enbart ses som opåverkade vittnen till våldet. Om och i så fall hur vi ska reglera situationen där barn bevittnar våld mellan närstående har diskuterats de senaste årtiondena. 2005 infördes en särskild rätt till brottsskadeersättning för barn som bevittnar brott mellan närstående för att markera mot och synliggöra barnens utsatthet. Detta utan att barnen rättsligt sett har utsatts för ett brott. Under 2019 presenterades en utredning (SOU 2019:32) där det föreslogs en kriminalisering av att låta barn bevittna brott mellan närstående: barnfridsbrott. En sådan kriminalisering har tidigare avfärdats. Synen på hur vi rättsligt ska hantera situationen där barn bevittnar brott mellan närstående har förändrats. Bevittnandefallen har svårligen kunnat placeras inom det ersättningsrättsliga och straffrättsliga systemet tidigare, med motiveringar som grundar sig i systemens grunder och principer. Uppsatsen analyserar barn som bevittnar brott mellan närstående och dess plats i det ersättningsrättsliga systemet utifrån hur det tidigare har sett ut och hur det kan komma att bli efter införandet av barnfridsbrottet. Analysen utgår från ersättningsrättsliga grunder, principer och funktioner. Vidare analyseras vilka värden och utvecklingstendenser som kan ha påverkat utvecklingen som skett.