dc.contributor.author | Gradin, Linda | |
dc.date.accessioned | 2020-04-14T18:47:57Z | |
dc.date.available | 2020-04-14T18:47:57Z | |
dc.date.issued | 2020-04-14 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/64115 | |
dc.description.abstract | När föräldrar tvistar om vårdnaden om ett barn finns det risk att barnet kommer till skada, bl.a. emotionellt och i sin utveckling. Det är också visat att en rättsprocess om vårdnad, boende och umgänge kan försvåra konflikten mellan föräldrarna. Såsom den svenska familjerätten är utformad kan dock föräldrar återkomma in i en rättsprocess utan rättsliga hinder ända till dess att barnet är myndigt.
Syftet med uppsatsen är att synliggöra hur konflikten mellan barnets bästa och varje förälders rätt att återkomma in i en ny rättsprocess hanteras i svensk lagstiftning och rättstillämpning, vilket görs med hjälp av en rättssociologisk metod. Först undersöks gällande rätt i fråga om handläggningen av föräldrarnas konflikt, barnets bästa och föräldrars rätt till förnyad domstolsprövning. Genom dokumentanalyser av mål från Göteborgs tingsrätt konstateras sedan följande. Samarbetssvårigheter och ett icke fungerande umgänge kan utrönas som två mönster till varför en förälder väcker en ny talan efter en första dom. Det fastställs också att det förekommer att domare i praktiken avvisar talan som inte innehåller väsentligt ändrade omständigheter jämfört med det förra avgörandet, vilket länge har diskuterats i förarbeten som alltför svårbedömt för att kunna införas i lagstiftning. Den sista dokumentanalysen visar att domstolen kan sägas uppfylla barnkonventionens krav på beslutsfattare i fråga om att motivera ett avgörande utifrån barnets bästa när ett mål har nått huvudförhandling men att barnets bästa inte framhävs som relevant i beslutet huruvida en förnyad rättsprocess i fråga om vårdnad, boende och umgänge ska inledas.
I en avslutade analys utifrån en rättssociologisk förklaringsmodell konstateras bl.a. att lagstiftningen saknar verktyg för att hantera svåra konflikter vilket tillsammans med ett förrättsligande av föräldrarnas konflikt och den vida rätten till domstolsprövning möjliggör för en upprepad vårdnadsprocess. För att barnets bästa ska kunna stärkas i en vårdnadsprocess och rättstillämpningen ske i enlighet med barnkonventionen behöver barnperspektivet tillgodoses även i fråga om att inleda en förnyad rättsprocess, vilket kan behöva göras på bekostnad av förälderns rätt till förnyad domstolsprövning. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | 2020:108 | sv |
dc.subject | familjerätt, vårdnadstvist, barnets bästa | sv |
dc.title | `Let`s tvist again`Om barnets bästa och en förälders rätt till förnyad domstolsprövning i vårdnadsprocesser | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Law | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Juridiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |