dc.contributor.author | Bergholtz, Madeleine | |
dc.contributor.author | Johansson, Lisbeth | |
dc.date.accessioned | 2020-04-15T06:53:42Z | |
dc.date.available | 2020-04-15T06:53:42Z | |
dc.date.issued | 2020-04-15 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/64120 | |
dc.description.abstract | Matematikängslan har uppmärksammats mer internationellt än nationellt. De studier som vi
tagit del av har undersökt äldre elevers matematikängslan och empirin har främst baserats på kvantitativa metoder. Därför ville vi vända oss till elever i årskurs 4 – 6 för att undersöka hur
de resonerar kring sin upplevda matematikängslan.
Studien syftar till att synliggöra elevers känslor för matematik och de orsaker som kan leda
till ängslan i matematik. Studien syftar också till att undersöka elevernas egen syn på vilka
åtgärder som kan vidtas för att de inte ska behöva känna ängslan i matematik. Vi vill
uppmärksamma problematiken med matematikängslan, samt bidra med kunskap för att skapa
en större förståelse kring ängslan i matematik. Underlaget till studiens empiri hämtades från cirka 300 elever på två skolor i årskurs 4-6. En
enkätundersökning, där elever skattade sin känsla för matematik utifrån olika påståenden,
utgjorde grunden för urval. Tio elever valdes därifrån ut för halvstrukturerade kvalitativa
intervjuer, där de resonerade kring sin ängslan i matematik.
Teori
Studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats och intar ett relationellt perspektiv på
pedagogik och specialpedagogik. Inom fenomenologin söks förståelse för elevens livsvärld
och det upplevda sociala fenomenet som studeras, i detta fall matematikängslan. Den
relationella pedagogiken försöker förstå relationernas påverkan för lärandet. Elevernas unika
röster, i form av tankar och känslor förstås då i relation till omvärlden.
Resultat
Studien visar på omgivningens och relationers betydelse, både för uppkomst och orsak till
matematikängslan. De orsaker eleverna resonerar om är sin självkänsla och tilltro till sin
förmåga, samt omgivningens påverkan på eleven. Ytterligare orsaker eleverna resonerar om är
att matematiken är för svår, att elevernas prestationer mäts vid prov, att matematik ska utföras
på en viss tid eller elevernas jämförelser med kamrater.
De åtgärder som kan göras för att hindra uppkomst eller minska ängslan i matematik handlar
om att bemöta de orsaker till ängslan i matematik som eleverna resonerat om genom att
förändra den omgivning eleverna befinner sig i. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Magister | sv |
dc.relation.ispartofseries | HT19 IPS SLP610 | sv |
dc.subject | matematikängslan | sv |
dc.subject | matematikångest | sv |
dc.subject | mathematics | sv |
dc.subject | anxiety | sv |
dc.subject | fenomenologi | sv |
dc.subject | relationell pedagogik | sv |
dc.title | Elevers resonemang kring sin upplevda matematikängslan | sv |
dc.title.alternative | En fenomenologisk studie om elevers känslor för matematik | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |