| dc.contributor.author | Johansson, Evelina | |
| dc.date.accessioned | 2020-05-17T19:11:46Z | |
| dc.date.available | 2020-05-17T19:11:46Z | |
| dc.date.issued | 2020-05-17 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/64429 | |
| dc.description.abstract | Uppsatsen behandlar befrielsegrunderna till skattetillägg. I 51 kap. 1 § skatteförfarandelagen nämns de befrielsegrunder som särskilt skall beaktas i bedömningen om befrielse skall medges. Europadomstolen har i fallet Janosevic mot Sverige uttalat att det måste ske en nyanserad prövning för att vårt system med skattetillägg, som inte kräver uppsåt eller oaktsamhet, inte skall strida mot Europakonventionen artikel 6. Fokus i uppsatsen är på befrielse när det är en ”svår fråga” och på proportionalitetsbedömningen. Den senare ligger som en slöja över bedömningen och spelar in i samtliga befrielsegrunder. De från början fasta nivåerna av befrielse togs bort vid införandet av skatteförfarandelagen år 2012. Befrielse kan nu ske med annan del än med hälften eller med nedsättning med tre fjärdedelar.
Dessa befrielsegrunder har beaktats vid en utredning om befrielse skall medges, men befrielse kan även ges av andra än ovan nämnda orsaker. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.relation.ispartofseries | 2020:102 | sv |
| dc.title | Befrielsegrunderna för skattetillägg - En undersökning av de olika befrielsegrunderna för skattetillägg med särskilt fokus på en "svår fråga" och proportionalitetsbedömningen | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
| dc.type.uppsok | H1 | |
| dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Law | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Juridiska institutionen | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
