dc.contributor.author | Eriksson, Malin | |
dc.date.accessioned | 2020-05-17T19:25:53Z | |
dc.date.available | 2020-05-17T19:25:53Z | |
dc.date.issued | 2020-05-17 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/64436 | |
dc.description.abstract | I det svenska påföljdssystemet särbehandlas unga lagöverträdare mellan 15–20 år genom att de får lindrigare påföljder på grund av sin unga ålder. Särbehandlingen motiveras bland annat av att unga personer anses ha outvecklad ansvarsförmåga och ökad sanktionskänslighet i förhållande till vuxna personer. I december 2018 presenterades SOU 2018:85 om att avskaffa den s.k. ungdomsreduktionen för unga lagöverträdare mellan 18–20 år. Trots att forskning kring ungdomars utveckling inte talar för strängare straff och att det saknas vetenskapligt stöd för att strängare straff ska leda till minskad brottslighet, så föreslår lagstiftaren att straffen ska skärpas för unga lagöverträdare. I denna uppsats analyseras hur ungdomars brottslighet och unga lagöverträdare konstrueras i lagstiftningsdiskussionen om att avskaffa ungdomsreduktionen. Analysen görs utifrån en kritiskt diskursanalytisk inriktning samt utifrån teorier om ideologierna konservatism, rasism och populism. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | 2020:10 | sv |
dc.title | Avskaffande av ungdomsreduktionen - En kritisk diskursanalys av lagstiftningsdiskussionen | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Law | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Juridiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |