Show simple item record

dc.contributor.authorKragh, Louise
dc.contributor.authorSason, Malin
dc.date.accessioned2020-06-11T06:46:51Z
dc.date.available2020-06-11T06:46:51Z
dc.date.issued2020-06-11
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/64679
dc.description.abstractBakgrund: Under de senaste 20 åren har antal ätstörningsdiagnoser ökat med mer än åtta gånger, vilket visar på en trend som är ihållande och fortsätter att öka. Inom arbetsterapin används aktivitet som medel och verktyg för att uppnå hälsa och välbefinnande. Aktivitetsobalans i dagliga livet kan leda till sämre hälsa för individen. Personer som lider av psykosocial problematik har ofta en sämre upplevd aktivitetsbalans och många personer med ätstörningar har till följd av sjukdomen stora aktivitetsbegränsningar i vardagen. Aktivitetsbegränsningar kan leda till att individen också förlorar viktiga roller i livet. Arbetsterapeuten kan hjälpa personen med att planera dagen, utbilda i stresshantering och hjälpa personen hitta att tillbaka till sina roller och eller eventuellt skapa nya roller. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar med aktivitetsbalans för unga vuxna personer med en ätstörningsdiagnos. Metod: Studien baseras på en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. För att kunna besvara syftet intervjuades sex legitimerade arbetsterapeuter som är kliniskt verksamma inom öppenvård för ätstörningsdiagnoser. Datainsamlingen genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer, därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys som grund för analys av insamlad data. Unga vuxna definieras i studien som personer mellan 18- 25 år. Resultat: De arbetsterapeuterna kom fram till som främjar aktivitetsbalans för personer med en ätstörningsdiagnos delas in i fyra huvudkategorier; Den arbetsterapeutiska processen, Synliggjorda begränsningar i vardagen, Direkt och indirekt arbetsterapi och Förändring i roller och vanor. Resultatet bygger på informanternas egna upplevelser om hur arbetsterapeuter arbetar för att främja aktivitetsbalans för personer med ätstörningsproblematik. Slutsats: Studien har belyst på vilket sätt aktivitetsbalans främjas genom arbetsterapeutiska metoder och vikten av att upprätta aktivitetsbalans i vardagen för personer med en ätstörning. Det är inte enbart att börja äta igen som gör att personen tillfrisknar utan även att skapa en ny identitet genom att få nya meningsfulla roller och vanor i sitt liv vilket kan främjas av aktivitetsbalans i det dagliga livet. Arbetsterapeuternas metoder är ett värdefullt tillskott för att förbättra hälsa och delaktighet i samhället.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectArbetsterapisv
dc.subjectrollersv
dc.subjectvanorsv
dc.subjectvardagsv
dc.subjectvälbefinnandesv
dc.titleHUR ARBETSTERAPEUTISKA METODER FRÄMJAR AKTIVITETSBALANS FÖR UNGA VUXNA PERSONER MED ÄTSTÖRNINGSPROBLEMATIK - En kvalitativ intervjustudiesv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologiswe
dc.contributor.departmentGothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiologyen
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record