Låneord i japansk motorpress – En lingvistisk studie av låneord inom japansk motorjournalistik

Abstract

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka med vilken frekvens som låneord, gairaigo, förkommer i moderna japanska motortidskrifter, och jämföra detta med tidigare forskning samt också ta reda på i vilken utsträckning låneorden utgörs av tekniska fordonstermer. De låneord som kan klassas som rena fordonstermer och sådana som är starkt relaterade till kontexten lyfts även fram och exemplifieras.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka med vilken frekvens som låneord, gairaigo, förkommer i moderna japanska motortidskrifter, och jämföra detta med tidigare forskning samt också ta reda på i vilken utsträckning låneorden utgörs av tekniska fordonstermer. De låneord som kan klassas som rena fordonstermer och sådana som är starkt relaterade till kontexten lyfts även fram och exemplifieras.

Undersökningen baserar sig på de definitioner av ordklasser som återfinns i verken Loanwords in Japanese (Irwin, 2011) och Japanese Linguistics: An introduction (Yamaguchi, 2007). Vidare så spelar artikeln Gendai zasshi ni okeru goshu kousei (Yamazaki och Onuma, 1994) en avgörande roll då den är vägledande för metoden samt att det är mot resultaten i densamma som den jämförande analysen görs.

Genom att analysera innehållet ur fem olika artiklar från tre olika tidskrifter identifieras alla låneord vilka sedan delas in i olika kategorier, till exempel fordonstermer, generella låneord etc. I processen räknas samtidigt alla ord och statistik baserat på antal förekomster av låneord räknas sedan fram och jämförs med tidigare forskning.

Analysens resultat visar att frekvensen av låneord i åtminstone två fall ligger högre än tidigare resultat från 1994, men samtidigt observeras även artiklar med betydligt lägre frekvens, som motsvarar knappt hälften av tidigare uppmätta genomsnittet (21,9%). Inget klart samband mellan frekvens och ratio av låneord framgår. Detta ger en indikation på att typen av artikel också spelar en avgörande roll för i vilken utsträckning låneord förekommer. Det har också visat sig att trots den överlag tekniska kontexten så är det fortfarande de generella låneord som utgör majoriteten.