Effekten av måltidsfrekvens på HbA1c fasteplasmaglukos hos vuxna vid typ 2-diabetes En systematisk översiktsartikel

Abstract

Sammanfattning Titel: Effekten av måltidsfrekvens på HbA1c och fasteplasmaglukos hos vuxna vid typ 2-diabetes - En systematisk översiktsartikel Författare: Ida Andersson och André Hesselink Handledare: Heléne Bertéus Forslund Examinator: Jenny van Odijk Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Självständigt arbete i klinisk nutrition, 15 hp Datum: 2020-04-01 Bakgrund: Idag lever fler än 463 miljoner med diabetes, ca 90% utgörs av typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Översiktligt behandlingsmål vid T2DM är att förhindra och försena diabeteskomplikationer. Kosten är central i behandlingen där regelbundna måltider sägs kunna bidra till god metabol kontroll. Socialstyrelsen kom 2011 ut med information om att det saknas vetenskaplig evidens att rekommendera regelbundna måltider vid T2DM. Efter detta har nya studier kommit ut om ämnet vilket motiverar en granskning av dagens forskning. Syfte: Att studera den evidens som finns om måltidsfrekvens vid T2DM och undersöka om ett visst antal måltider kan bidra till en förbättring av HbA1c eller fasteplasmaglukos (FPG). Sökväg: I litteratursökningen användes PubMed och Scopus. I Cochrane kontrollerades tidigare genomförda systematiska översiktsartiklar. Urvalskriterier: Inklusionskriterier: Vuxna med T2DM, humanstudier, RCT-studier, intervention om en ändring av antal måltider/dag. Effektmått: HbA1c och FPG. Exklusionskriterier: Pre-diabetes, nedsatt glukostolerans, flera interventioner samtidigt. Datainsamling och analys: Litteratursökningen resulterade i 1753 träffar varav 13 artiklar inkluderades efter kontroll av titel och abstract. Efter fulltextgranskning inkluderades sex artiklar vidare till kvalitetsgranskning och evidensgradering. Resultat: För HbA1c och FPG visades en signifikant effekt i två studier. Papakonstantinou et al. (n=12, I=6 måltider / dag, K=3 måltider/dag) visade förbättring på HbA1c, -0,37 (p<0,001). Kahleova et al. (n=54, I=6 måltider/dag, K=2 måltider/dag) visade försämring på FPG, +0,31 (p=0.004). Övriga studier visade inga signifikanta skillnader. Slutsats: Det finns begränsad vetenskaplig evidens (++) att måltidsfrekvens påverkar HbA1c och FPG hos vuxna med T2DM. Nyckelord: Typ 2 diabetes mellitus, måltidsordning, HbA1c, glukos 2 Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition Abstract Title: The effect of meal frequency on HbA1c and fasting plasma glucose in adults with type 2 diabetes - A systematic review Authors: Ida Andersson and André Hesselink Supervisor: Heléne Bertéus Forslund Examiner: Jenny van Odijk Programme: Programme in Dietetics, 180/240 ECTS Type of paper: Bachelor’s thesis in clinical nutrition, 15 higher education credits Date: April 1, 2020 Background: Diabetes affects the lives of over 463 million people, globally, with type 2 diabetes (T2DM) accounting for ca. 90% of cases. The main treatment strategy for T2DM involves the prevention of both short- and long-term complications. Diet plays a central role and regular meal-times are often cited as a key factor in promoting good metabolic control. In 2011, Sweden’s National Board of Health and Welfare stated that there was no scientific evidence that regular meal-times benefited patients with T2DM. However, new clinical studies in this area have been published and a review of the available literature is warranted. Objectives: To review the evidence regarding meal frequency and T2DM and whether the number of meals per day can improve levels of HbA1c or fasting plasma glucose (FPG). Search strategy: Databases searched included PubMed and Scopus, as well as Cochrane to control for previously published systematic reviews. Selection criteria: Adults with T2DM, human RCT-studies, interventions related to changes in number of meals per day. Outcomes: HbA1c and FPG. Studies related to pre-diabetes; glucose intolerance; and with multiple, simultaneous interventions were excluded. Data collection and analysis: The literature search resulted in 1753 articles of which 13 were identified as relevant after a review of title and abstract. After a full-text review, six articles were selected for assessment of study design and evidence quality. Main results: Two studies showed a significant effect on the outcomes HbA1c and FPG. Papakonstantinou et al. (n=12, I=6 meals/day, K=3 meals/day) showed an improvement in HbA1c, -0.37 (p<0.001). Kahleova et al. (n=54, I=6 meals/day, K=2 meals/day) showed a negative effect on FPG, +0.31 (p=0.004). Other studies showed no significant differences. Conclusion: There is limited scientific evidence (++) that meal frequency has an effect on HbA1c and FPG among adults with T2DM. Keywords: Type 2 diabetes, meal-timing, HbA1c, glucose