Krishantering & styrning i modeföretag under kris - En kvalitativ fallstudie på ett svenskt modeföretag under pågående coronapandemi

Abstract

Coronakrisen har haft en global påverkan på folkhälsan och det snabba smittspridningsförloppet har bland annat lett till omfattande nedstängningsåtgärder världen över. Sverige har valt ett annorlunda tillvägagångssätt där myndigheterna i landet endast infört vissa restriktioner. Trots detta har företag i flertalet branscher drabbats av dramatiska intäktsbortfall. Modebranschen tillhör en av de branscher som har påverkats mest, och prognosen för modeföretag ser dyster ut till följd av pandemins omfattande påverkan. Även om coronakrisen i många avseenden är unik, visar forskning att pandemier kan bli vanligare i framtiden till följd av överbefolkning och globalisering. För att företag ska överleva denna typ av kriser krävs en systematisk krishantering för att säkra likviditet och säkerställa kontinuitet i verksamheten. Det finns omfattande forskning om krishantering inom företag, men det saknas studier som följer företag under en pågående kris. Vidare behandlar endast ett fåtal studier krishantering i företag under en pandemi. Föreliggande studies syfte är därför att utforska krishantering och styrning i ett modeföretag under coronakrisen samt att jämföra ageranden i praktiken med teorin. Studien är en kvalitativ fallstudie av ett svenskt modeföretag som pågick under perioden mitten av mars till slutet av maj 2020. Sju intervjuer genomfördes med chefer och medarbetare på företagets huvudkontor. En strukturerad kvalitativ analys har genomförts med ambitionen att skapa förståelse för företagets agerande under krisen. Resultaten visar att fallföretaget under krisutvecklingen har alternerat mellan ett planerat krisarbete och en mer ad-hoc problemlösningstaktik. Företagskulturen, präglad av flexibilitet och kreativitet, verkar ha varit en gynnande faktor under krisarbetet. Under krishanteringen har företaget fokuserat på att genomföra förändringar internt för att anpassa organisationen till den nya situationen. Samtidigt har företaget riktat ökat fokus mot externa intressenter, genom bland annat intensifierad dialog med internationella partners, ökad bevakning av konsumtionsmönster samt förhandlingar med fastighetsägare och leverantörer. De motsättningar som har uppstått under krisens initiala och akuta skede har främst haft sin grund i situationer där beslut för att gynna verksamheten på kort sikt har gått stick i stäv med långsiktiga mål, eller vid situationer där det funnits skilda målsättningar i företagets olika funktioner. Sammanfattningsvis verkar modeföretag tillämpa krishantering och styrning på ett relativt konventionellt vis i början av krisen, för att sedan övergå till ett mer improviserat förhållningssätt i takt med krisens utveckling. Utöver detta kan en rad olika beteenden och ageranden observeras inom organisationen, allt från explicita åtgärder implementerade av ledningen, till mer implicita ageranden som inte är direkt synliga vid första anblick. Detta indikerar en komplexitet som inte i tillräcklig grad illustreras i befintliga modeller om krisprocessen och krishantering.