dc.contributor.author | Sjöberg, Agnes | |
dc.contributor.author | Hagström, Elina | |
dc.date.accessioned | 2020-08-05T09:02:09Z | |
dc.date.available | 2020-08-05T09:02:09Z | |
dc.date.issued | 2020-08-05 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/65955 | |
dc.description | Kandidatuppsats 15 hp
Program: Hälsopromotion inriktning kostvetenskap
Nivå: Grundnivå
Handledare: Lena Gripeteg
Examinator: Hillevi Prell
Antal sidor: 30 (inklusive bilagor)
Termin/år: VT 2020 | sv |
dc.description.abstract | Att bli förälder är en omvälvande livsprocess med nya situationer kring matintroduktionen, speciellt för förstagångsföräldrar som inte har någon tidigare erfarenhet. I denna period är barnavårdscentralen viktig med sitt stöd i hälsosamtal och föräldrargrupper. Detta arbete utforskar förstagångsföräldrars upplevelse av matintroduktionen genom kvalitativa telefonintervjuer med tre förstagångsföräldrar samt tre sjuksköterskor på en BVC-mottagning i centrala Göteborg. Intervjuerna analyserades genom en modifierad version av en kvalitativ innehållsanalys och gav ett resultat på sex huvudkategorier samt 16 underkategorier. Analysen från förstagångsföräldrarnas intervjuer visar att de önskar mer individanpassad information samt mer tid för frågor från sjuksköterskorna. De känner ett behov att få sina handlingar bekräftade, har olika tillvägagångssätt vid matrutinerna samt har olika behov av stöd från BVC. Analysen från sjuksköterskornas intervjuer visar att deras erfarenhet är att förstagångsföräldrar är pålästa men ändå osäkra, vilket bidrar till mer specifika frågor. De upplever att föräldrarna har ett lågt självförtroende vid tillagning av barnmat och brist på stöd från sina föräldrar. Sjuksköterskorna upplever att föräldrarna har en bekväm och stressig vardag med färdig barnmat där bortprioriterat samspel kan bli en konsekvens. Slutsatsen visar att förstagångsföräldrarna efterfrågar individanpassad information, konkreta svar och mer diskussion. Sjuksköterskorna upplever förstagångsföräldrar som osäkra med lågt självförtroende vilket kan stärkas genom exempelvis matlagningskurser som kostvetare kan hålla. Kostvetare kan även delta i föräldragrupper samt avlasta sjuksköterskor genom att svara på frågor om matintroduktionen för barnet. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | Matintroduktion | sv |
dc.subject | Förstagångsföräldrar | sv |
dc.subject | BVC | sv |
dc.subject | Self-efficacy Theory | sv |
dc.subject | Hälsofrämjande | sv |
dc.subject | Kostvetenskap | sv |
dc.title | Mat till första barnet | sv |
dc.title.alternative | En kvalitativ studie om förstagångsföräldrars upplevelse och BVC-sjuksköterskors erfarenheter av matintroduktionen | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap | swe |
dc.type.degree | Student essay | |