ATT SKAPA EN GEMENSAM FÖRSTÅELSE Transkulturella möten inom vården

Abstract

Bakgrund: Den kulturella mångfalden i Sverige innebär nya utmaningar för personal inom hälso- och sjukvården. Idag möter sjuksköterskor patienter från hela världen i högre utsträckning än tidigare, patienter med annan kulturell bakgrund och språk samt förväntningar och uppfattningar om hälsa ohälsa. Detsamma gäller även för de patienter som vid kontakt med det svenska sjukvårdssystemet ofta möter vårdpersonal med ett annat ursprung än de själva. Människors kulturella bakgrund och dess betydelse för mötet mellan vårdtagare och vårdgivare är därav viktig att ha kunskap och förståelse om. Syfte: Syftet med studien var att undersöka det transkulturella vårdmötet mellan sjuksköterska och patient och försöka belysa bådas perspektiv och erfarenheter av transkulturell omvårdnad. Metod: Studien var en litteraturöversikt som baserades på 14 vetenskapliga studier varav elva kvalitativa, två kvantitativa och en mixed-method. Resultat: Resultatet synliggjorde bristande kommunikation i det transkulturella vårdmötet med språkliga förbistringar som största orsak till undermålig vård, försummad vårdrelation och bristfälliga vårdmöten. Kommunikation mellan parterna underlättades av alternativa kommunikationsvägar som tolk, kroppsspråk och visuella hjälpmedel. Resultatet visade även att vårdrelationen mellan vårdpersonal och patient med olika kulturella bakgrunder kunde förbättras genom att visa respekt och förståelse för varandra, lyssna, ta sig tid samt genom att besitta kulturell kompetens. Brist på utbildning och resurser framkom i resultatet som faktorer som försvårade det transkulturella vårdmötet. Slutsats: Det transkulturella vårdmötet var ofta utmanande för såväl sjuksköterskor som patienter. För att förutsättningarna för ett gott vårdmöte skulle förbättras krävdes kunskap om kulturer, medvetenhet om kulturella skillnader och visad respekt för de olikheterna. Även användande av de kommunikativa resurser som stod till buds och att ställa frågor om kulturella behov på ett ödmjukt sätt ansågs förbättra förutsättningarna.