• English
    • svenska
  • svenska 
    • English
    • svenska
  • Logga in
Redigera dokument 
  •   Startsida
  • Faculty of Humanities / Humanistiska fakulteten
  • Department of Swedish / Institutionen för svenska språket (-2021)
  • GU-ISS Forskningsrapporter från Institutionen för svenska språket (2011-)
  • Redigera dokument
  •   Startsida
  • Faculty of Humanities / Humanistiska fakulteten
  • Department of Swedish / Institutionen för svenska språket (-2021)
  • GU-ISS Forskningsrapporter från Institutionen för svenska språket (2011-)
  • Redigera dokument
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Person med levd erfarenhet av funktionsnedsättning, funktionsnedsatt person eller handikappad? En diskursanalytisk korpusstudie av språklig kategorisering av människor i ett funkisaktivistiskt sammanhang

Sammanfattning
Hur vi uppfattar andra människor kan härledas till sättet vi väljer att prata om dem. Språket hjälper till att konstruera idéer, föreställningar och fördomar om olika grupper i samhället. Vissa grupper med tillhörande egenskaper blir till normen, medan andra grupper som inte har dessa normerade egenskaper kan bli marginaliserade och diskriminerade. Exempelvis om en person eller grupp alltid benämns efter dess funktionsnedsättning, finns risken att den uppfattas som hela deras identitet och att personerna bakom blir sekundära. Men hur marginaliserade grupper benämner sig själva och varandra, där de får konstruera vad de språkligt vill – eller inte vill framhäva med sig själva är intressant att studera ur ett kritiskt, språkvetenskapligt perspektiv. Den här studien är en kritisk diskursanalys av texter skrivna av aktivist- och intresseorganisationer för personer med funktionsnedsättning. Det är därmed den här studiens syfte att undersöka hur kategoriseringen av människor i förhållande till funktionsnedsättning ser ut. Studien visar att det i enlighet med den mediala benämningspraktiken är person med funktionsnedsättning som är den överlägset vanligaste benämningen. Den visar även att flera benämningspraktiker utmanar vad det är som bör uppfattas som norm i kategoriseringen av människor i förhållande till funktionsnedsättning. Den dikotoma uppdelningen av grupper med respektive utan funktionsnedsättning är inte lika tydlig i aktivist- och intresseorganisationstexterna som i mediala texter, eftersom flera benämningspraktiker erbjuder ett något mer nyanserat spektrum av människors olika funktionsförmågor.
Länk till verkets webbplats
http://hdl.handle.net/2077/66083
URL:
http://hdl.handle.net/2077/66084
Samlingar
  • GU-ISS Forskningsrapporter från Institutionen för svenska språket (2011-)
Fil(er)
Rapport (578.9Kb)
Datum
2020-08-12
Författare
Thorselius, Eva
Nyckelord
kritisk diskursanalys
personbenämning
funktionsnedsättning
språk
diskriminering
norm
Publikationstyp
report
ISSN
1401-5919
Serie/rapportnr.
GU-ISS
2020-03
Språk
swe
Metadata
Visa fullständig post

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV
 

 

Visa

VisaSamlingarI datumordningFörfattareTitlarNyckelordDenna samlingI datumordningFörfattareTitlarNyckelord

Mitt konto

Logga inRegistrera dig

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV