Samvetsfrihet och abort - Hör ”samvetsfrihet” hemma i abortvården?

Abstract

Introduktion: Lagen om samvetsfrihet tillämpas i många länder runt om världen. I Europakonventionens artikel 9 står att envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet, och att inskränkningar bara är lagliga om rättigheten strider mot den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. I Sverige är dock vårdpersonalens och barnmorskors rätt till samvete ej reglerad enligt lag. Lagen är däremot tydlig vad gäller läkare och abort vilket innebär att läkare ej har rätt att neka kvinnor abortvård. De senaste åren har det väckts debatt om samvetsfrihet som en mänsklig rättighet för vårdpersonal inom abortvården. En del studier pekar på att i flera länder som har en tillämpning av samvetsfrihet inom abortvården, har det begränsat kvinnors tillgång och rätt till abortvård. Det saknas dock studier från Sverige i ämnet. Därför är det viktigt att undersöka vad barnmorskor och läkare i Sverige har för uppfattningar, tankar och erfarenheter av samvetsfrihet. Syfte: Att beskriva barnmorskors och läkares uppfattningar, tankar och erfarenheter av samvetsfrihet inom den svenska abortvården. Metod: Intervjuer med sex barnmorskor och en läkare verksamma inom abortvården. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna är; risk för negativa konsekvenser för abortsökande kvinnor, risk för negativa konsekvenser inom abortvården och ett professionellt förhållningsätt i arbetet med abortsökande kvinnor. Slutsats: Resultatet visar att det enligt läkare och barnmorskor skulle innebära negativa konsekvenser både för abortsökande kvinnor och vården om en tillämpning av samvetsfrihet inom abortvården skulle införas. Även det professionella förhållningssättet hos den vårdande personen riskerade att bli påverkat.