dc.contributor.author | Israels, Frida | |
dc.contributor.author | Sandersnäs, Felicia | |
dc.date.accessioned | 2020-09-03T12:57:28Z | |
dc.date.available | 2020-09-03T12:57:28Z | |
dc.date.issued | 2020-09-03 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/66329 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Hållbarhet har över åren fått större utrymme bland samhällets
aktörer, vilket har ökat efterfrågan på hållbarhetsinformation från företag. År 2016 upprättades
därför ett svenskt lagkrav gällande hållbarhetsrapportering, med grund i ett EU-direktiv från
2014. Direktivet antogs i princip fullt ut, dock med en utökning av vilka företag som ska
hållbarhetsrapportera. Tidigare forskning har redan innan reglering infördes försökt kartlägga
vad som driver hållbarhetsrapportering, där bland annat branschtillhörighet använts för att
förklara dess omfattning. Studier har även funnit att skillnader mellan branscher föreligger.
Syfte: Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning svenska medelstora aktiebolag
hållbarhetsrapporterar enligt lagkravet. Vidare syftar studien till att undersöka om skillnader
mellan branscher föreligger samt om branschtillhörighet kan förklara företags omfattning av
hållbarhetsrapportering.
Teoretisk referensram: Lagkravet beskrivs med de delar som ingår för att ge läsaren en
uppfattning om hur detta är utformat. Två systemorienterade ekonomiska teorier,
intressentteori och legitimitetsteori, som kan ge en förklaring till varför företag väljer att
publicera icke-finansiell information presenteras. Resultat från tidigare studier återges, vilka
ligger till grund för hypoteser som ställs upp.
Metod: Studien antar en deduktiv ansats och har en kvantitativ inriktning. Hållbarhetsrapporter
för 221 företag analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Vidare genomförs en statistisk
analys för att undersöka sambandet mellan hållbarhetsrapportering och branschtillhörighet,
ihop med ett antal kontrollvariabler.
Resultat och slutsatser: Studien finner att svenska medelstora företag hållbarhetsrapporterar
i en relativt liten omfattning och att få företag lever upp till lagkravet till fullo. Skillnader
mellan branscher återfinns i liten utsträckning, med fastighet och teknologi som de branscher
som rapporterar mest respektive minst. Branschtillhörighet påverkar inte, enligt resultatet, i
vilken omfattning svenska medelstora företag hållbarhetsrapporterar. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning | sv |
dc.relation.ispartofseries | 2020-30 | sv |
dc.subject | hållbarhetsrapportering, SFS 2016:947, 2014/95/EU, bransch, intressenter, legitimitet | sv |
dc.title | Reglerad hållbarhetsrapportering - En kvantitativ studie om skillnader mellan branscher gällande omfattning av hållbarhetsrapportering i svenska medelstora aktiebolag | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |