LÅG- OCH MELLANSTADIELÄRARES RESONEMANG OCH TILLÄMPNING AV PROGRAMMERING I MATEMATIKÄMNET

Abstract

Skolverket inför programmering och digitala verktyg i kursplanen för matematikämnet på grundskolan 2018 på uppdrag från Regeringen. Anledningen till beslutet är att vi lever i alltmer digitaliserat samhälle som leder till ett ökat behov av digitala kunskaper i de flesta yrken. Elever behöver utrustas med de kunskaper och kompetenser som krävs i det samhälle de ska verka i. Den här kvalitativa studien syftar till att undersöka hur matematiklärare på låg- och mellanstadiet resonerar kring programmeringskravet i läroplanen. Vi har använt intervju som metod. Det empiriska materialet har bestått av intervjuer med åtta lärare i årskurs 2-6. Resultatet i studien visar att matematiklärarna anser att införandet av programmering i läroplanen är relevant i relation till digitaliseringsutvecklingen i samhället. Alla matematiklärare resonerar om att de har använt programmering någon gång i sin undervisning men få har använt det som hjälpmedel i matematikundervisningen. Ett annat resonemang beskriver att matematiklärarna anser att programmeringen konkretiserar matematiken i elevers lärande. Detta stöds även i tidigare forskning om att programmering utvecklar konkret förmågan att resonera, tänka logiskt och planera. Matematiklärarna menar också att programmeringen kan undervisas med analoga övningar, i digitala programmeringsmiljöer och som ämnesinnehåll i läromedlen. Analysen av intervjuerna belyser även att lärarna resonerar på olika sätt och kan eventuellt kopplas till deras datavetenskapliga bakgrund. Den här studien visar att matematiklärarna följer programmeringskravet i läroplanen som står i det centrala innehållet för matematikämnet. Däremot tillämpas programmeringen i begränsad utsträckning som det står i kursplanens syfte. Studien visar också att lärarna resonerar på olika sätt kring programmeringskravet och därmed görs det på olika sätt och i olika utsträckningar.