Magisteruppsatser / Institutionen för tillämpad informationsteknologi

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/870

Student essays from Applied Information Technology, IT University of Gothenburg .

Browse

Now showing 1 - 20 of 166

SJÄLVREGLERING I EN UPPKOPPLAD VÄRLD: En studie om självreglerat lärande och dess påverkan på elevers inlärning
(2025-06-25) Enderstein, Magnus; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
Denna studie undersökte effekten av en lärarledd intervention om självreglerat lärande (SRL) och metakognitiva färdigheter på gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ökande användningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusförmåga, vilka strategier de använde och hur interventionen påverkade deras lärande och koncentration. Studien baserades på Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, självskattningar, fritextsvar). Resultaten visade att eleverna efter interventionen uppvisade ett mer gynnsamt arbetsbeteende, inklusive förändrat skrivbeteende med mer textredigering (vilket indikerar ökad metakognitiv aktivitet) och färre digitala fokusbortfall, vilket tyder på förbättrad koncentration. En analys av skrivhastighet visade också ett mer samlat arbetstempo. Fritextsvaren bekräftade en ökad metakognitiv medvetenhet om koncentration och strategianvändning. Slutsatsen är att även en kort lärarledd intervention om självreglerat lärande kan ha en positiv effekt på elevers självreglering i digitala arbetsmiljöer. Studien bidrar med praktiknära kunskaper och föreslår att undervisning om fokus och metakognitiva strategier kan stärka elevers uppmärksamhet och beteende i uppkopplade lärmiljöer. Metodiken kan användas för att utveckla SRL i klassrummet, och framtida forskning kan inkludera mer omfattande interventioner och utforska AI:s roll för att stödja elevers självreglering.
WELCOME ONBOARD An exploratory study on expectations and concerns of using a LMS for employee onboarding
(2025-06-18) Karampelia, Ioanna; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
Job hopping is a recent trend that can benefit the employee but negatively influences the employer that needs to invest a lot of time and money to hire and train new staff. Onboarding, the training of new employees for fast and smooth integration into the new workplace, has a positive effect on the newcomer’s integration and the organi-zation’s economy. Onboarding through learning management systems (LMS) pro-vides workplace learning and can save organizational resources through its web-based software platforms that facilitate and administer interactive learning. The aim of this study is to explore the expectations and concerns that employers and employ-ees have in using a LMS for onboarding as well as to design a pilot version of digital onboarding to explore employers’ and employees’ insights. The study was conducted at a Swedish university, in a department that hires student ambassadors. This thesis is based on Design Thinking theory, a holistic, human-centered, multidisciplinary approach to problem-solving. The methodology is based on Design Thinking and its five stages: empathize, define, ideate, prototype and test, as suggested by The Hasso Plattner Institute of Design at Stanford. The results of the study showed that the em-ployer and employees expect the LMS to play a complementary role and offer an onboarding on equal terms. A LMS should aid administration and offer the following possibilities: well-organized material, micro-learning, interactive features, multime-dia support and fast employee integration. Concerns regarding digital onboarding include losing real human interaction and socialization, passivity, feeling lonely, and feeling less confident. After testing the prototype designed for their needs, the em-ployer and employees received an overall positive insight into onboarding through the LMS.
Artificiell intelligens i gymnasieskolans styrdokument: En kvalitativ innehållsanalys av Gy25
(2025-06-18) Johansson, Lucas; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
Dagens samhälle präglas av ständig förändring och är starkt beroende av digital teknik vilket skapar ett ökat behov av kunskap för att individer ska kunna navigera i denna nya miljö. För att Sverige ska förbli konkurrenskraftigt investeras det nu i utbildning, infrastruktur och strategier för att säkerställa att digitaliseringen blir en integrerad del av skolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka de utmaningar som uppstår när artificiell intelligens (AI) kopplas till den svenska gymnasieskolan inom ramen för reformen Gy25. Studien utgår från ett sociomateriellt perspektiv, där teknik och mänsklig aktivitet förstås som ömsesidigt beroende. Genom en kvalitativ innehållsanalys av styrdokument, systematiskt analyseras de underliggande idéer och värderingar som styr AI:s roll i utbildningen. Resultatet visar att AI implementeras som en kurs, samt framhålls som ett centralt verktyg för att stärka digital kompetens, effektivisera undervisningen och anpassa lärandet efter individens behov. Samt ses AI som en nyckel för att förbereda elever för en digital arbetsmarknad. Resultatet lyfter internationella, nationella och lokala faktorer som påverkar implementeringen. Där lyfts bristande lärarkompetens, otillräcklig tid för förberedelse och avsaknad av långsiktig styrning som hinder för en hållbar implementering. Slutligen visar studien också att AI-reformen inte enbart är teknisk till sin natur, utan innebär en genomgripande förändring av skolans organisation, praktik och pedagogik. För att uppnå en hållbar integration av AI i skolan krävs långsiktiga strategier, stöd till lärare och en förståelse för teknikens etiska, sociala och organisatoriska konsekvenser.
GENERATIV AI OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE: En kvalitativ studie om hur AI kan stödja livslångt lärande inom HR i svenska organisationer
(2025-06-18) Sas, Futoun; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
Denna studie undersöker hur generativ AI (GAI) används inom HR i svenska organisationer med särskilt fokus på kompetensutveckling (upskilling) och livslångt lärande. Genom kvalitativa intervjuer med fem HR-personal undersöks hur GAI uppfattas och implementeras i olika organisatoriska sammanhang. Resultaten visar att GAI betraktas som ett effektivt verktyg för att stödja livslångt lärande och förbättra HR:s strategiska roll. Samtidigt identifieras utmaningar relaterade till teknisk infrastruktur, kunskapsbrist och förändringsmotstånd. Studien bekräftar att GAI inte är avsett att ersätta mänskliga roller utan snarare förstärka och komplettera dem. Skillnader i AI-mognad mellan organisationerna pekar på att graden av GAIimplementering beror mer på ledarskapets strategiska inriktning och organisationskultur än på organisationens storlek eller sektor. Studien bidrar med konkreta exempel på hur GAI kan användas för att främja individanpassad kompetensutveckling, effektivisera HR-processer och stödja förändringsledning. Den lyfter även fram vikten av etisk tillämpning och digital inkludering som centrala aspekter vid AI-implementering i arbetslivet. Genom att belysa HR-professionellas perspektiv tillför studien ett praktiskt och kontextspecifikt bidrag till forskningen om GAI och lärande i svenska organisationer. Framtida studier bör undersöka hur GAI påverkar läranderesultat och organisationsutveckling över tid samt hur GAI påverkar affärsresultat och hur man motverkar bias och ojämlikhet i AI-drivna HR-processer för att främja digital inkludering i olika typer av organisationer.
How Teachers Navigate Conversational AI in Language Education
(2025-06-18) Alfredsson Mihlzén, Fredrik; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
This study presents a systematic review of recent research on the use of conversational artificial intelligence (CAI) in language education, with a specific focus on how teachers experience and implement such tools. A total of eight publications were included in the review, including six peer-reviewed journal articles, one conference paper, and one book chapter. The review identifies common technical and pedagogical challenges, such as chatbot limitations, lack of clear instructional models, and shifting teacher roles. It also highlights strategies that teachers use to manage CAI integration, including scaffolded activities and collegial collaboration. The study contributes a practice-oriented perspective by emphasizing the active role of teachers in shaping the pedagogical value of CAI.
DET LIVSLÅNGA LÄRANDET OCH FOLKBIBLIOTEKEN - en diskursanalys av knallebibliotekens biblioteksplaner, med särskilt fokus på digital literacy
(2025-06-18) Lindén, Malin; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
Då det digitala utanförskapet växer i dagens samhälle läggs större ansvar på folk-biblioteken att tillgodose medborgares resa i det livslånga lärandet för att vara en del av demokratiska samhället. Målet med denna uppsats är att genom diskursana-lys och analysmetoden WPR kartlägga hur folkbiblioteken i samverkansklustret Knallebiblioteken formulerar sina biblioteksplaner för att möta bibliotekslagens krav på kunskapsinhämtande och lärande. Resultatet av denna analys landar i att Knalle-bibliotekens biblioteksplaner uppvisar en vilja av att stödja Sveriges befolkning i att ta del och vara en del av det demokratiska samhället. Det framkommer även att folkbiblioteken har en målsättning och ambition att genom att stödja det livslånga lärandet i digital literacy och erbjuda digital teknik som alla inte har tillgång till. Genom dessa stödjande funktioner vill samverkansklustret Knallebiblioteken för-söka minska de digitala klyftorna. Slutsatser som dras är bland annat att folkbiblio-teken inte kan vara den enda samhällsinstans med uppdrag att minska de digitala klyftorna då de är frivilliga att använda och inte når ut till alla samhällets medbor-gare.
ÖKA ENGAGEMANGET GENOM SPELPLANEN - En design-baserad forskningsstudie om hur spelbaserat lärande i klassrummet ökar lärande
(2025-01-31) Tobal, Elias; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
VÄRDERINGAR RISKERAR HINDRA PEDAGOGISK UTVECKLING: EN FALLSTUDIE OM ONLINEBASERAD DISTANSUNDERVISNING INOM HÖGRE UTBILDNING
(2024-09-20) Lundgren, Fanny; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
Onlinebaserad distansundervisning ökar inom högre utbildning som en konsekvens av COVID19-pandemin och samhällets digitalisering. Det visar på problematik som, exempelvis, brist på kompetens hos undervisande personal som behövs för att säker-ställa undervisningens kvalité. Men tidigare forskning visar att det fanns fler pro-blem, exempelvis brist på stöd från organisationen, och kombinationen av faktorer resulterar i att onlinebaserad distansundervisning inte alltid håller måttet. Den här undersökningen är en fallstudie med syfte att undersöka hur undervisande personal uppfattar och beskriver att de genomför onlinebaserad distanskurser; och utgår från antagandet att de inte särskiljer onlinebaserad distansundervisning och klassrumsba-serad undervisning. Data samlas in via enkäter, dokument och information från läro-sätet. Teoretiskt grundar sig studien i kritisk teori och WPR användes sedan för att analysera data. Resultatet visade att undervisande personal uppfattar att de genomför kurser på olika sätt beroende på om de är onlinebaserade eller klassrumsbaserade. Men när praktiska skillnader beskrivs framkommer det inte och de värderar samma faktorer som viktiga oavsett undervisningsform. Kombinationen av detta indikerar en kognitiv dissonans. WPR indikerar att situationen kan förklaras av antagandet att dialog och interaktion måste vara en del av undervisningen och att enbart verbalt aktiva studenter tar till sig information. Slutsatsen blir därmed att problemet är värderingarna och dessa måste bearbetas så att undervisningen blir mer inkluderande. Organisationen kan, genom att bemöta detta och erbjuda stöd, öka kvalitén på onlinebaserad distansundervisning.
STUDENTERS SYN PÅ LÄRARES DIGITALA RELATIONSKOMPETENS I DISTANSUTBILDNING: En intervjustudie om utbildningsrelationer lärare-student i internetbaserade högskolekurser
(2024-09-17) Bonnevie, Helena; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
Utbudet av distansutbildning i högre utbildning ökar. Det medför nya kompetenskrav på lärare som ställs inför att undervisa heterogena studentgrupper i digitala lärmiljöer. Studien undersöker hur distansstudenter uppfattar och önskar att distanslärare agerar i distansutbildning. Ambitionen är att öka kunskapen om mellanmänskliga utbildningsrelationer lärare-student samt bidra till teoriutveckling om lärares digitala relationskompetens. Nio erfarna distansstudenter intervjuades om sina upplevelser av distanslärares relationsarbete. Teoretiskt stöd söktes i två modeller om lärares relationskompetens samt i relationell pedagogisk forskning i digitala lärsammanhang. En abduktiv reflexiv tematisk analys visade att distansstudenterna hade låga relationella förväntningar samtidigt som de betonade betydelsen av mellanmänskliga relationer. Paradoxen indikerar att socioemotionella behov och utbildningsrelationer förbises i distansutbildningar. Distansstudenterna uppskattade interaktiv och affektiv kommunikation. Distanslärarens lyhördhet för känslomässiga lägen mottogs med tacksamhet. Humor och yrkespersonlig utstrålning bidrog till känslan av omedelbarhet. Individuell och frekvent återkoppling uppfattades som relationsbyggande. Visuell kommunikation värdesattes huvudsakligen i liten grupp. Aktivt deltagande distanslärare signalerade närvaro medan distanslärares osynlighet uppmärksammades negativt. Studiens övergripande slutsats är att nyttan med utbildningsrelationer i distansutbildning behöver synliggöras utifrån förståelse av socioemotionella behov och tidsmässiga resurser. En yrkesvokabulär för lärares digitala relationskompetens skulle underlätta för distanslärare och distansstudenter att beskriva hur distanslärare kommunicerar och närvarar. Studiens teoriutvecklande bidrag är att föreslå mellanmänsklig närvaro som en dimension av social närvaro. Begreppet betonar den emotionella aspekten av socioemotionella behov och har inte samma begränsningar som social närvaro i distansutbildning. Tvärtom har digitala lärmiljöer unika affordanser för känslomässig kommunikation och närvaro, vilket gör att mellanmänsklig närvaro kompletterar distanslärares undervisande och sociala närvaro.
THE NURTURE OF MATHEMATICAL TALENT IN SCHOOL THROUGH DIGITAL TECHNOLOGIES: A review of research literature
(2024-08-15) Ludwigs, Jenny; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
This research review explores the utilization of digital technologies in enhancing mathematics education for the development of talent and higher-order abilities among lower secondary school students in Sweden. Despite the enactment of legislation in 2010 mandating appropriate instruction for high-achieving students, the law's implementation has been inadequate. Consequently, Sweden exhibits a low proportion of high-achieving students in mathematics as reflected in international large-scale assessments. The avail-ability of interventions aimed at fostering mathematical talent often hinges on local edu-cational policies. Digital technologies—including learning platforms, intelligent tutoring systems, digital instructional resources, and stand-alone applications—are well-suited for designing enriched learning experiences within heterogeneous classroom settings. Although Swe-dish schools are equipped with substantial digital infrastructure, its potential is not fully realized. Furthermore, existing research highlights conflicts and contradictions in the integration of intelligent tutoring systems within classroom environments. A comprehensive literature review was conducted, encompassing studies on cognition, affect, formal education, mathematics pedagogy, Swedish educational policies, and the application of digital technologies in mathematics education, particularly for gifted stu-dents. The findings underscore the importance of targeted development and deploy-ment of digital technologies for mathematically talented students, recognizing them as a distinct user group. Recommendations for the Swedish educational context include adopting a talent-development perspective in the curriculum and reinforcing this through legislative measures to promote equity and enhance the proportion of high-achieving mathematics students. Additionally, this review introduces a conceptual framework designed to facilitate both the analysis and development of digital techno-logies aimed at nurturing mathematical talent and advanced abilities in education.
TEACHER PERSPECTIVES ON HIGHER EDUCATION THROUGH REMOTE LEARNING ENVIRONMENTS: Towards acceptance of multi-access blended learning designs.
(2024-05-02) Söderström, Anna; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
Skill shortages are a major challenge in Swedish society. Higher Education (HE) is crucial in developing multi-access blended learning designs to support lifelong learning and re-education, particularly in underserved regions. This thesis explores decentralized approaches to delivering student centered HE in Sweden, focusing on synchronous learning activities in remote learning settings. This is relatively new to traditional campus universities and lacks sufficient re-search, especially from the faculty´s point of view. The study investigates three dis-ciplines: medical education, engineering preparatory year, and pre-school/primary school teacher programs. Through semi-structured interviews and literature reviews, this thesis examines the adoption of blended learning designs using the theoretical frameworks Community of Inquiry (CoI) and Technology-Mediated Learning (TML) theory. The phronetic approach is used to analyze the power relations on extrinsic (policymakers, stake-holders, and students) and intrinsic (including pedagogical digital competence) lev-els. The teacher perspectives on HE through RLE:s provide this study with a pragmatic view of teaching. The teachers acknowledge the format as being different from their previous learning settings and see the potential for improvement to gain a broader acceptance within a sometimes reluctant faculty. The themes present in the interviews include concerns about equality; limitations in the mediation of non-verbal communication and visual distance; pedagogical digital competence and the ability to talk about technology and the need for collaborative competence development. The benefits of this development outweigh the drawbacks, emphasizing the importance of exploring different communication methods and modalities in blended learning designs. The thesis suggests further research on the spatial aspects of RLE:s.
A META-SYNTHESIS STUDY OF DATA VISUALIZATION IN CITIZEN SCIENCE
(2023-11-20) Liu, Xing; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
How can citizen science use data visualization technology? What are the current status and the boundaries? As part of the systematic meta-synthesis study, a feedback loop has been developed to show how current statutes on citizen science data visualization can be interpreted in a comprehensive manner. In a Citizen Science context, data visualization goes beyond technical efficiency, abstract data, and symbolic meaning, incorporating material traces, and social domains such as viewer perceptions, individual experience, and pre-knowledge into meaning-making interpretations of visualization. Visual practices are available throughout all the phases of Citizen Science projects. Furthermore, it has been shown that the process of visualizing data in Citizen Science is also a learning experience. Lessons learned from best practices in the literature lead to recommendations that can assist educators in using data visualization technology in Higher Education to support students' learning.
VIDEO GAME-BASED LANGUAGE LEARNING AND LITERACY A systematic review of the current state of research on video game-based learning and language learning
(2023-02-01) Holst, Oscar; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
Over the last decades, the video game medium has become increasingly popular-ized and technologically advanced. Consequently, the learning sciences have started to investigate the pedagogical potential of this medium. Literacy researchers have argued that unique features of the video game medium offer possibilities for effective language learning. This study sets out to identify what theories guide games design utilized for lan-guage learning, what game designs were consequently considered relevant, and what learning gains were identified using these games. To answer this question, an inductive systematic literature review with a qualitative approach was conducted. The study relates to the fields of game-based learning, literacy and language learn-ing and these concepts informed the search strategy. The search was carried out in five databases, and 21 articles were ultimately included in the study. Using con-stant comparative analysis, four categories of studies were identified and underly-ing theory, design, and learning gains were described. The results suggest that video games designed using theories from the fields of lit-eracy or cognitive attention can be used to give a boost to fundamental literacy skills such as phonological awareness, but also in some cases vocabulary, among children around the age of school entry. Studies on serious games targeting primar-ily vocabulary were difficult to analyze since theoretical and methodological ap-proaches were very diverse. Studies investigating serious games centered around a narrative report problematic results. Case studies on commercial games identify language learning opportunities using video games, but struggle with the question of generalizability and applicability. Theoretically, the review points out that the concept of game-based learning is not entirely easily defined, since the concept of “game” is sometimes used in tandem with other concepts which highlight different aspects of the design. Additionally, it is difficult to tie specific game design elements to successful learning outcomes. Practically, the review suggests that game-based learning may be of particular value to disadvantaged schools or individuals in order to promote fundamental lit-eracy skills.
”FRÅN NOLL TILL HUNDRA” Transformativt lärande i offentlig verksamhet
(2023-02-01) Leonhardt, Linda; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
Komplexa samhällsutmaningar såsom digitalisering och teknisk utveckling påverkar behovet av att finna nya snabbare lösningar. Covid-19-pandemin som har framkallat en hastig omställning från kontors- till distansarbete har förändrat vår roll till mer flexibla arbetstagare. Landsbygdskommuners svårighet att attrahera och behålla kompetens är beroende av hur väl vi lyckas att implementera dessa flexibla arbetssätt. Landskapet är svårnavigerat. Detta ställer krav på ny aktuell kunskap om lärprocesser så att offentlig sektor framledes lyckas att navigera i dessa mångstridiga arbetslandskap. Studien fokuserar på lärande och den process av förändring som uppkommer i en snabb övergång från kontors- till distansarbete orsakat av en pandemi. Kunskap om detta är viktig så att offentlig sektor och andra verksamheter kan hantera liknande situationer och öka sin motståndskraft för framtida kriser. Syftet är att undersöka och skapa förståelse för hur ledare och strateger inom offentlig verksamhet upplever det lärande och den förändring som uppkommer i en snabb övergång från kontor- till distansarbete. Studien tar sin utgångspunkt i kvalitativ forskningsmetod och genom semistrukturerade intervjuer har mönster av transformativt lärande identifierats samt utmaningar och möjligheter som uppstår i denna situation. Det som utskiljer denna studie från tidigare identifierad forskning är att ett transformativt lärandeperspektiv har applicerats på den lärprocess som uppstår i övergången från kontors- till distansarbete inom en offentlig verksamhet. Resultatet bekräftar att det förekommer ett transformativt lärande under en snabb övergång från kontor till distansarbete. Denna studie bekräftar också att teori om transformativt lärande kan tillämpas på en situation såsom en snabb övergång till distansarbete medför och det ger värdefulla insikter i hur framtida kriser kan hanteras och pareras.
ALGORITHMIC AWARENESS OCH ALGORITHMIC LITERACY En systematisk litteraturstudie av två begrepp
(2022-11-16) Norrby, Caroline; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
Algoritmer påverkar människor på daglig basis trots att de ofta förblir osynliga. I en digital värld där människor möts av ett stort informationsflöde krävs en medvetenhet för att se, förstå och hantera algoritmer. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att kartlägga forskningsläget rörande begreppen algorithmic awareness och algorithmic literacy som har börjat användas i forskningssammanhang. Hur definieras begreppen och vilka mönster kan skönjas kring hur människor lär algorithmic awareness och algorithmic literacy? En systematisk sökning av litteratur har genomförts i Proquest, Scopus och Web of Science utifrån bestämda inklusions-och exklusionskriterier, vilket resulterade i 19 vetenskapliga artiklar. I resultatet sammanfattas artiklarna och kapitlet går sedan vidare med att presentera om och hur algorithmic awareness och algorithmic literacy definieras i artiklarna. Därefter behandlas olika teman som kunnat skönjas i artiklarna med koppling till frågeställning och hur människor lär och får medvetenhet kring algoritmer. Här påvisas hur algoritmer synliggörs och hur användare medvetandegörs om algoritmer. Genomgången visar att transparens är viktigt för användarens tilltro till algoritmer och att användare lär sig algorithmic awareness eller algorithmic literacy genom erfarenhet. Utbildning, reflekterande och ett aktivt deltagande är också viktiga beståndsdelar. Kapitlet avslutas med att redovisa begränsningar och utmaningar för lärande. En slutsats i uppsatsen är att det inte råder någon konsensus kring vad begreppen innebär. Begreppen kan inte likställas även om algorithmic awareness ofta är en grundförutsättning för att utveckla algorithmic literacy. Genom att vara reflekterande, interagerande och visa tilltro medvetandegörs människor kring algoritmer samtidigt som infrastruktur, kontext och sociala sammanhang även spelar in.
THE USE OF PROGRAMMING AS A TOOL FOR DESIGN BASED LEARNING IN BIOLOGY A classroom experiment in a 5th grade class
(2022-09-15) Shokraiefard, Ahoo; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
The purpose of education is to prepare students for the future. The goal of integrating STEM (Science, Technology, Engineering, and Mathematics) into education is to develop scientific and technological knowledge in students, to prepare them for an advanced technological and democratic society, and to broaden their perspective of how to use, create, and make decisions about technology, and not less important, to prepare them for their future jobs (Honey, Pearson, and Schweingruber, 2014; Eng lish and King, 2015; Holbrook, 2017; Lachapelle et al., 2018). This study with class 5C began in the spring semester of 2021, in a school in Möl ndal, during weeks 15-17 (april-may). Control and experimental groups were set up. Both groups used the same materials. In the control group, the common methods of teaching-learning were used, such as reading facts from books, watching films, an swering questions based on the films and texts, writing texts, and conducting group discussions. The experiment group used the same material to reach the content, but they were supposed to use it as needed to create their own game with Scratch. Stu dents utilized the material that they thought was relevant in the experiment group. According to this study, a positive learning environment is created around designings games and students have expressed happiness and are more willing to collaborate with peers. The results gathered from pretest and posttest show that students who participated programming with Scratch showed significant knowledge development. Both students and the teacher mention that the time was very limited, and they wish to invest more time to complete their game and even to do more projects like this. The main issues that were considered as a hindrance have been competence, time, curriculum, and assessment.
Mobilen i skolan eller skolan i mobilen? Gymnasieelevers användning av, upplevelse av samt attityder till mobiltelefonen i förhållande till skolarbetet
(2022-09-12) Hansson, Karolina; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
Syftet med uppsatsen är att undersöka gymnasieelevers användning av, upplevelser av och attityder till mobiltelefonen i förhållande till skolarbetet. Resultatet är tänkt att bidra med en kartläggning av de utmaningar och möjlig¬heter som den nya tekniken för med sig in i skolans verksamhet, och i och med detta utgöra ett bidrag till utvecklingen av skolans framtida strategier för val och användning av informations- och kommunikations¬¬teknologi. Den teoretiska bakgrunden utgörs av den sociologiska infallsvinkeln på mobilanvändningen, företrädd av Richard Ling; Digital Natives och liknande teoribildningar; samt mobile learning (m-learning). Studien genomförs med två metoder: en webbenkätundersökning med en majoritet (ca 80 %) av eleverna på en gymnasieskola och tre fokusgruppsintervjuer med 15 av eleverna. Resultatet belyser mobiltelefonens starka, men också mycket paradoxala, roll i elevernas liv. Mobilen används i dagsläget främst för privata syften, men vissa funktioner spelar stor roll för hur eleverna tar sig an sitt skolarbete. Mobilen utgör en vital del i de gränsöverskridande aktiviteter som sker mellan privatlivet och skolpraktiken. Upplevelserna av mobilen är delade: den kan både hjälpa och stjälpa i skolarbetet. Även när det gäller attityder till en mobilsatsning i skolan är eleverna kluvna: de är å ena sidan nyfikna, å andra sidan skeptiska till mobilens plats i skolan. Samtidigt är alla rörande överens om att mobilen är här för att stanna – i skolans värld såsom i privatlivet. Mobilen för med sig både möjligheter och utmaningar in i skolans värld. Som ”allestädes närvarande” IKT-verktyg med möjlighet för eleverna att tidsplanera samt reglera sin studiemiljö, har mobilen en unik potential. Utmaningarna som följer med verktyget är att reglera den privata användningens negativa påverkan på skolarbetet genom en väl förankrad mobilpolicy, samt att förbereda eleverna för ett digitalt informationssamhälle genom att stödja dem i frågor som rör t.ex. källkritik och digital etikett. Mobilfrågans komplexitet ger upphov till heterogena uttryck bland eleverna. Dessa, i kombination med skolans befintliga IKT-verktyg samt den relativt skeptiska ställningen till mobiltelefonen som pedagogiskt redskap, motiverar en känslig mottagaranalys vid en eventuell implementering av mobil teknik i undervisningen.
ATT UNDERVISA MED PLATTFORMAR Hur lärare uppfattar skolans digitala infrastruktur
(2022-06-30) Berg, Karin; Möllstam, Jacob; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
Skolans infrastruktur präglas alltmer av olika lärplattformar. Plattformarna är skapade av någon med en agenda och har därmed själva en agens som möjliggör eller omöjliggör olika användningssätt. När plattformarna blir en större del av skolans infrastruktur så får de också en större påverkan på skolans verksamhet. Därför är det intressant att undersöka hur den utvecklingen påverkar lärares möjligheter att designa och utforma sin undervisning. Metoden vi använde oss av är en semistrukturerad intervju av kvalitativ karaktär som kompletteras med att respondenterna visar hur de använder sina plattformar i en så kallad kognitiv genomgång. Sex lärare som är verksamma inom olika skolformer och skolhuvudmän visar och beskriver hur de har organiserat och genomfört sin undervisning i relation till den plattform som används på skolan. Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse kring hur skolans infrastruktur förändras med användningen av olika plattformar och vilken påverkan det kan ha på lärares undervisning inom den infrastrukturen. De huvudsakliga resultatet vi kan se är att plattformarna påverkar lärares undervisning utan att de alltid märker det själva och att lärare också påverkas av pedagogiska vägval kopplade till hur plattformarna ska användas på den lokala skolenheten. Vi kan också se att skolans digitala infrastruktur i stor grad präglas av beslut som skolledningen tidigare har fattat på området och som i olika grad fortfarande är förankrade i verksamheten. Dessutom präglas infrastrukturen av att det saknas kontinuerlig fortbildning om plattformarnas pedagogiska potential och påverkan. Sammantaget skapas en situation där lärare blir fria att utforma sin egen användning av de tilldelade plattformarna men också ensamma i att implementera skolans digitala infrastruktur. Vad som händer när de blir ensamma med det ansvaret är att de riskerar att falla offer för infrastrukturens och plattformens inneboende krafter. Det förstärker redan etablerade konventioner och möjliggör att kommersiella intressen får större inflytande.
När lärare ska utveckla sin professionella digitala kompetens
(2021-11-30) Mårten Axelsson, Anna; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
Syftet med studien var att undersöka hur lärare ser på sitt utvecklande av professionell digital kompetens utifrån ett digitalt kartläggningsverktyg och en för ändamålet designad plattform och utifrån frågeställningarna; hur kan man, med hjälp av ett digitalt kartläggningsverktyg, facilitera och designa lärande för lärare för att utveckla professionell digital kompetens (PDK) och hur kan man, med hjälp av nivåindelningar i ett digitalt kartläggningsverktyg och tillsammans med lärare, facilitera och utveckla lärande för lärare? För att besvara syftet har en kombination av metoder som design based research och participatory design använts. Den teoretiska referensramen innefattar flera ramverk för att mäta och förstå digital kompetens på både individ och organisationsnivå, bland annat The e-capacity model och EU:s ramverk DigCompEdu likväl som ett försök att beskriva vad professionell digital kompetens innebär. Den teoretiska referensramen innefattar också teorier om lärande för lärare samt perspektiv på lärares digitala kompetens. Resultaten visar att deltagarna i studien ser positivt på både kartläggningsverktyg och plattform som stöd för att utveckla deras professionella digitala kompetens. Vidare visar resultatet att det är några faktorer som är viktiga för att både ett kartläggningsverktyg ska vara användbart och en att den designade plattformen behöver uppfylla vissa villkor för att den ska tas i bruk. För lärarna som deltog i studien var det viktigt med både begränsning och frihet för att plattformen skulle fungera. Vidare efterfrågades en tydlig koppling mellan arbetssätt och verktyg samt att dessa korrelerar med redan etablerade praktiker. Det vetenskapliga perspektivet och ed-techbolagens agens var en annan viktig faktor. Slutligen kan man också konstatera att har en positiv inställning till utvecklandet av PDK men att organisatoriska och infrastrukturella förutsättningar brister.
LÄRARES REFLEKTIONER ÖVER SIN PROFESSIONELLA DIGITALA KOMPETENS
(2021-11-04) Christov, Georgia; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
Lärare ska stötta elevers möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens, och har därmed en central roll i utvecklingen av ett hållbart och digitaliserat samhälle. Tidigare forskning visar att lärares digitala kompetens är mer komplex än i många andra yrken. Nya direktiv i läroplaner och policydokument leder till ökade krav på lärare att utveckla denna specifika digitala kompetens inom lärarprofessionen, dvs professionell digital kompetens. Det övergripande syftet med denna studie är att få kunskap om centrala aspekter av professionell digital kompetens utifrån lärares perspektiv. Det mer specifika syftet med studien är att identifiera vilka aspekter av professionell digital kompetens som lärare lyfter i reflekterande samtal, där videoklipp från undervisningen används som inspiration, samt analysera dessa aspekter i relation till TPACK-ramverket (Mishra & Koehler, 2006). Studien tar utgångspunkt i empiriskdata från reflekterande samtal i VR-forskningsprojektet: Advancing teacher professional digital competence. Teoretiskt utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att de reflekterande samtalen i studien förstås som situerade. Transkriptioner från de videodokumenterade reflekterande samtalen analyserades i relation till TPACK-ramverket. Resultatet visar att lärarna lyfter både innehållsliga, pedagogiska och tekniska aspekter av professionell digital kompetens i sina reflektioner kring undervisning med digitala teknologier. De tekniska aspekterna som lärarna lyfter framträder som relevanta delar av professionell digital kompetens, och förekommer oftast i en kombination med innehållsliga och pedagogiska aspekter i deras reflektioner. Resultatet visar att i relation till TPACK-ramverket hamnar lärarnas reflektioner i en kombination av de olika kunskapsdomänerna ämnesmässig kunskap (CK), pedagogisk kunskap (PK) eller teknisk kunskap (TK).

Browse

Recent Submissions