Stigmatisering och deindividualisering hos nyanlända elever Upplevelser hos sex nyanlända elever i högstadiet

Abstract

Syftet med uppsatsen är att ta fram mer kunskap om nyanlända elevers sociala situation under främst sin första tid i svensk skola. Detta genom att svara på följande frågeställning: • Hur upplever några nyanlända eleverna sina sociala relationer i skolan under sitt första år i svensk skola, hur samverkar detta med vilka vänskapsband de skapar och hur relaterar det till dessa vänskapsband med deras beteende? Uppsatsen är kvalitativ och bygger på material inhämtat genom metoderna deltagande observation av sexton elever i årskurs nio vid en och samma skola, och semistrukturerade intervjuer med sex av dessa elever. Observationerna utgjorde ett komplement till intervjuerna. Det teoretiska ramverket består dels av Goffmans teorier om stigmatisering och identitetsstyrning, dels av Le Bons/Zimbardos teori om deindividualisering. De viktigaste resultaten är att vi kan se att stigmatisering av nyanlända elever finns i skolan, och att detta i vissa fall leder till att eleverna känner sig tvungna att ingå i grupper vars beteenden de annars kanske inte hade valt (deindividualisering). Eleverna tar upp liknande svårigheter i sina sociala kontakter, nämligen andras föreställning om dem som ”annorlunda” och ”onormala” på grund av bland annat hur de ser ut och hur de pratar (svenska). De hanterar svårigheterna med hjälp av olika, men ändå liknande, strategier: antingen tystnar de och blir ensamma för att slippa utsättas för att de ses som annorlunda, eller så går de in i grupper med andra nyanlända där de får en känsla av att vara accepterade och normala. En av våra elever stack ut, eftersom han inte påverkades av andra och heller inte skämdes för att han sågs som annorlunda. Vi kan alltså inte på något sätt säga att de intervjuade nyanlända hanterar sin situation på samma sätt, men vi kan se att de intervjuades situation i sig beskrivs som liknande. Att få större kunskap om hur nyanlända elever själva tänker om och upplever dessa processer är viktigt för bland annat lärare och andra som arbetar med nyanlända.