Vad görs för att lösa bostadsbristen i våra storstäder? En jämförande studie om bostadsförsörjningsarbetet i Göteborg och Malmö

Abstract

Denna uppsats handlar om hur storstäderna Göteborg och Malmö arbetar med att lösa bostadsbristen genom det förtydligade bostadsförsörjningsansvaret. Uppsatsen har genomförts utifrån en jämförande fallstudie som forskningsdesign. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur städerna bedrivit sitt bostadsförsörjningsarbete 2014-2019 utifrån det förändrade bostadsförsörjningsansvaret som utfärdades 2013. Uppsatsen har genomförts genom en analys av städernas styrande dokument och uppföljningar av dessa. Fallstudiens resultat visar att båda städerna har ökat sin planberedskap och höjt byggtakten till historiskt höga nivåer. Göteborg hade en byggtakt i höjd med miljonprogrammets dagar 2016 och 2018. Bostadsbyggandet i Malmö var under 2017 och 2018 på en så pass hög nivå att bostadsbristen minskade. Göteborg upplever fortsatt bostadsbrist trots en rekordhög byggtakt. Det förtydligade bostadsförsörjningsansvaret förefaller ha fått effekt och har implementerats i städerna. Malmö stad och stadsdelarna i Göteborg påpekar att det finns behov av bostäder för hushåll med låg inkomst. Bostaden har under 2000-talet blivit en grundlagsfäst universell rättighet där det offentliga teoretiskt sett ska tillförsäkra medborgarna en bostad. Det förändrade bostadsförsörjningsansvaret har dock inte realiserat denna rättighet i praktiken. Frågan är om den framtida utvecklingen leder till att vi får ett smalt policyfält i Sverige genom social housing, eller om policyfältet blir brett och bostaden faktiskt blir en universell rättighet.