Show simple item record

dc.contributor.authorLundahl, Hanna
dc.contributor.authorVokes, Orela
dc.date.accessioned2020-09-15T11:00:07Z
dc.date.available2020-09-15T11:00:07Z
dc.date.issued2020-09-15
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/66485
dc.description.abstractSkolverkets regelbundna attitydundersökning brukar fråga elever hur ofta det känns meningsfullt att gå i skolan. Detta belyser emellertid inte vad som är meningsfullt i skolan. Det är viktigt att etablera i vilken mån elever upplever ett instrumentellt, kvalificerande värde eller ett inbyggt bildningsvärde: Elever lär sig bättre om de drivs av sin naturliga nyfikenhet i nuet, och även om de är resultatsfokuserade och drivs mot ett framtida mål är risken att de förlorar motivation och intresse för lärande om resultaten inte möter deras förväntningar. Föreliggande studie har därför syftet att åskådliggöra vad ett par grupper gymnasieelever i sitt sista år från olika studieförberedande program och skolor upplever gör deras utbildning meningsfull. Vi vill särskilt belysa i vilken mån eleverna tänker instrumentellt och främst tycker att skolan är till för att få de betyg de behöver för att fortsätta sina studier på önskat sätt inför arbetslivet, eller om de värderar kunskap och erfarenheter de tillägnar sig ur andra aspekter. Med det i åtanke har vi följande frågeställningar: ● I vilken utsträckning upplever eleverna mening i utbildning, det vill säga skolans instrumentella, kvalificerande syfte? ● I vilken utsträckning upplever eleverna mening i bildning? Studien baseras på två gruppintervjuer med klasskamrater från ekonomiprogrammet respektive naturvetenskapsprogrammet som utfördes och spelades in via Zoom. Studien har en fenomenologisk hermeneutisk forskningsansats inspirerad av Hans-Georg Gadamer och Paul Ricoeur där elevernas intervjuer tolkas genom att skapa en helhetsbild som beaktar både intervjuernas delar och helhet. Resultaten avslöjar att dessa elever ofta talar om vad som är meningsfullt instrumentellt, samtidigt som ett bildningsvärde uttyds indirekt, mest slående i deras berättelser om lärare och i det de anser har saknats i skolan. När de gör ämnesval finns ofta yttre tryck mot instrumentella val som begränsar huruvida de kan välja utav intresse. Det de känner kommer att bestå efter utbildningen är främst relationer med elever och lärare, vilket belyser vikten av undervisning som präglas av relationer, flerstämmighet och en lärandemiljö där elever släpps in som hela människor.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectmeningsfullhet, elevperspektiv, bildning, hermeneutik, fenomenologisv
dc.titleHjälp oss bli människor: En fenomenologisk hermeneutisk gruppintervjustudie om vad gymnasieelever upplever är meningsfullt med deras skolgångsv
dc.title.alternativeHelp us become humans: A phenomenological hermeneutical group interview study about what upper secondary school students experience to be meaningful about their time at schoolsv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studieseng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionswe
dc.type.degreeStudent essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record