Gemenskap & individualism

Abstract

Arbetets syfte är att undersöka gemenskaplighet och individualism i den svenska grundskoleläroplansdiskursen 1962–2011. Studien har som syfte att identifiera en generell diskursiv förskjutning, dess kännetecken, och hur dessa kan förstås i den svenska samhälleliga kontexten utifrån tidigare akademisk forskning, med Tönnies teoretiska perspektiv om gemenskap och individualism som utgångspunkt. Detta har gjorts genom en direkt diskursanalys av de fem moderna grundskoleläroplanerna, samt genom en kvalitativ diskursanalys av de utvalda forskningsarbetena, som erbjuder ett brett tolkningsfält. Arbetet har strukturerats på det viset att läsaren först kommer att få ta del av en historisk tillbakablick, en begreppsteoretisk förklaring och en kort framställning av vad den tidigare forskningen tillför, för att sedan gå till läroplansanalysen, forskningsanalysen och dess respektive resultat. Avslutningsvis kommer slutdiskussionen att komma, där det belyses att den diskursiva förskjutningen är relativt omfattande, samt att den i generella linjer varit konstant och oavbruten, att även ifall den i vissa tidpunkter visat sig vara olikartad, har varje steg varit konsekvent och en produkt av en tidigare reform. Dessa reformer har lett till en hänsynslös individualism där effekterna bl.a. har varit att elever tror sig vara allsmäktiga och föräldrar som förlorat sina roller.