Att matcha behov med insatser – En kvalitativ studie om socialsekreterarens handlingsutrymme i arbetet med våld i nära relationer.

Abstract

Syftet med denna studie var att studera hur socialarbetare arbetar med våld i nära relationer inom socialtjänsten i Göteborg Stad. Fokus har varit på vilket handlingsutrymme de upplever att de har att matcha behov med insats. Studien har utgått ifrån att besvara följande frågeställningar: 1) Hur går det att skilja de våldsutsattas behov från socialarbetarnas perspektiv och hur kan det förstås i relation till de insatser som de våldsutsatta erbjuds? 2) vilket handlingsutrymme upplever socialarbetarna att de har för att kunna matcha behov med insats? Åtta socialsekreterare inom individ- och familjeomsorg i Göteborgs Stad har deltagit i form av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångpunkterna har varit Maslows behovstrappa och begreppet handlingsutrymme. Resultat visade att socialarbetarna upplever att de våldsutsatta kan ha många behov och att behovet kan skilja sig åt utifrån vilken situation den person man möter befinner sig i. Behoven som de våldsutsatta kan ha är exempelvis att bli sedd och lyssnad på, ekonomiskt bistånd, skyddad boende samt samtalsstöd. Socialarbetarna upplever även att de våldsutsatta kan ha behov av hjälp som inte de våldsutsatta ser och förnekar. Vidare upplever socialarbetarna att insatser som de kan erbjuda de våldsutsatta är beroende på vilket behov som den våldsutsatta har. Insatser som socialarbetarna har möjlighet att erbjuda är exempelvis samtalsstöd, boende i olika former som exempelvis skyddad boende, kommunalt kontrakt eller kontaktperson. Socialarbetarna upplever även att det saknas en del insatser i form av det långsiktiga stödet, boende med möjlighet till husdjur samt boende med personal som har mångsidig kunskap. Avsaknaden av dessa insatser bidrar till att socialarbetarna inte kan uppfylla de våldsutsattas behov samt att de våldsutsatta riskerar att fara illa. Socialarbetarna har ett stort handlingsutrymme för att kunna matcha behov med insatser, när det gäller ”glasklara” ärenden. Med detta menar socialsekreterarna att det är ”typiska” våld i nära relations ärenden, där våldet är tydligt och, där man vet hur man i en akut situation ska gå tillväga utifrån insatserna som finns. Socialarbetarna beskriver att de kan utvidga sitt handlingsutrymme genom exempelvis motivera sina beslut. Handlingsutrymmet är begränsat när det handlar om att de våldsutsatta har flera problematik. De saknar handlingsutrymme när arbetsledning inte är överens med de samtidigt som ekonomi inom organisationen kan påverka deras handlingsutrymme negativt.