dc.contributor.author | Francis, Dorian | |
dc.date.accessioned | 2021-01-21T11:54:30Z | |
dc.date.available | 2021-01-21T11:54:30Z | |
dc.date.issued | 2021-01-21 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/67323 | |
dc.description.abstract | Syfte:
Den här studiens övergripande syfte är att undersöka vilka motiv politiska beslutsfattare har när de genomför satsningar på den fysiska miljön i socioekonomiskt utsatta stadsdelar.
Teori:
I studien tog jag avstamp i forskningen på samtida stadsplanering som visar att det finns ett entreprenöriellt förhållningssätt till stadsplanering som dominerar bland offentliga beslutsfattare (Harvey 1989; Sager 2011). Det innebär bland annat att beslutsfattare prioriterar satsningar som kan främja tillväxt medan fördelningspol-itiska aspekter negligeras i stadsplaneringen. En konsekvens av detta är att fysiska miljöer i stadens socioekonomiskt utsatta stadsdelar ofta försummas. Jag utgick också från teorier om gentrifiering som pekar på att de satsningar som trots allt görs på socioekonomiskt utsatta stadsdelars fysiska miljöer, också kan vara tillväxtpolitiskt motiverade och spåras till det entreprenöriella förhållningssättet.
Metod:
I studien undersökte jag hur pass dominerande de entreprenöriella stadsplanerings-idéerna är inom den samtida stadsplaneringen. Det gjorde jag genom att pröva teorin om dessa idéers dominans som förklaring på ett fall som är ogynnsamt för teorin: Angereds Närsjukhus. Jag använde process-spårning och motivanalys för att samla in och analysera studiens material som mestadels bestod av tidningsartiklar, offentliga handlingar och intervjuer.
Resultat:
I fallet med Angereds Närsjukhus var beslutsfattarnas primära motiv fördelningspolitiska: att åstadkomma en mer jämlik tillgång till sjukvård och en mer jämlik hälsa i Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen. Beslutsfattarnas fördelningspolitiska motiv var den viktigaste förklaringen till varför beslutet om att genomföra satsningen blev som det blev. Beslutsfattarna hade även tillväxtpolitiska motiv och röstmaximeringsmotiv för att göra satsningen, men dessa motiv var sekundära och inte lika betydelsefulla för att satsningen skulle bli av. Dessutom var kopplingen mellan de tillväxtpolitiska motiven och det entreprenöriella förhållningssättet svag. Studiens resultat underminerar inte den tidigare forskningens slutsatser, men den bidrar till att nyansera kunskapen om vad som styr stadsplaneringspolitikens prioriteringar. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | stadsutveckling | sv |
dc.subject | stadsplanering | sv |
dc.subject | segregation | sv |
dc.subject | ojämlikhet | sv |
dc.subject | entreprenöriell stadsutveckling | sv |
dc.subject | entreprenörsurbanism | sv |
dc.title | Prioriteringar i stadsbyggandet: En studie om Angereds Närsjukhus och den entreprenöriella stadsutvecklingens gränser | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/School of Public Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan | swe |
dc.type.degree | Student essay | |