Show simple item record

dc.contributor.authorPraetorius, Lillemor
dc.contributor.authorWirdenäs, Ingela
dc.date.accessioned2021-01-28T13:26:43Z
dc.date.available2021-01-28T13:26:43Z
dc.date.issued2021-01-28
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/67449
dc.description.abstractSyftet med den här studien var att undersöka specialpedagogers perspektiv på överlämningar mellan grundskola och gymnasium för elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Övergångar mellan olika skolformer påverkar elever på olika sätt. Övergången från årskurs nio till gymnasieskolan beskrivs inom forskningen som en av de mest komplexa och ställer stora krav på både avlämnande och mottagande skola. Genom denna studie ville vi belysa hur processen kring överlämningar mellan grundskola och gymnasieskola kan se ut genom att intervjua åtta specialpedagoger, fyra från grundskolan och fyra från gymnasieskolan. Båda skolorganisationerna valdes för att kunna undersöka hur och om överlämningar förmedlas från elevens lärmiljö i grundskolans klassrum och hur eller om de förs vidare till elevens lärmiljö i gymnasieskolan. Specialpedagoger har ofta en central roll i arbetet kring överlämningar med en god överblick över processen, därför valdes de som informanter. Studien tar sin utgångspunkt i skollagens skrivning om överlämningar från 2018 och hur den har påverkat överlämningarna. Följande frågeställningar var utgångspunkt för vår studie:  Hur genomförs överlämningar mellan grundskola och gymnasieskola för elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd utifrån specialpedagogers perspektiv?  Vilka möjligheter och hinder framkommer i specialpedagogernas beskrivningar av överlämningar?  Vilken betydelse ser specialpedagogerna att överlämningar har för elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd? Den teoretiska utgångspunkten för arbetet var systemteori och Bronfenbrenners (1979) ekologiska utvecklingsmodell. Resultatet tyder på att överlämningar görs för elever som inte blir behöriga att söka nationella program på gymnasieskolan, men oftast inte för övriga elever som varit i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Den information som når gymnasieskolorna kring elevernas behov av anpassningar och särskilt stöd kommer huvudsakligen från eleverna själva och deras vårdnadshavare samt genom att gymnasieskolorna kontaktar grundskolorna när skolproblematik uppstår. En majoritet av informanterna anser att tidiga överlämningar från grundskolan har en positiv påverkan på elevens kommande studier. Skollagens skrivning om överlämningar har ännu inte implementerats i flertalet av de undersökta skolornas hantering av överlämningar. Studiens resultat tyder på att det finns ett behov av ökad samverkan mellan skolformerna och att överlämningarnas innehåll behöver utvecklas. Studien lyfter även att sena överlämningar försvårar skolhälsans möjlighet att arbeta förebyggande.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesMagistersv
dc.relation.ispartofseriesHT20 IPS SPP601sv
dc.subjectövergångarsv
dc.subjectöverlämningarsv
dc.subjectelevhälsasv
dc.subjectspecialpedagogsv
dc.titlePerspektiv på överlämningar från grundskola till gymnasieskola En intervjustudie med åtta specialpedagogersv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record