Show simple item record

dc.contributor.authorLidskog, Emma
dc.contributor.authorGrundström, Miriam
dc.date.accessioned2021-02-03T15:22:01Z
dc.date.available2021-02-03T15:22:01Z
dc.date.issued2021-02-03
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/67542
dc.descriptionHealthcare professionals asking open-ended questions has been de-scribed as a way of promoting the patient’s participation, which is fundamen-tal in person-centered care. At the same time research shows that open-ended questions may be problematic in conversations with people with communica-tion disorders. This study investigated the handling of open-ended questions in conversations with people with neurogenic communication disorders. The interaction of eleven dyads in everyday nursing situations in long-term resi-dential care was analyzed using Conversation Analysis. Different types of re-sponses from people with communication disorders were identified. The re-sponse often prompted repair initiated by the nurse with closed-ended ques-tions enabling the communicative projects to be completed. The study showed that open-ended and closed-ended question fill important functions in conver-sations with people with communication dis-orders. The results show the im-portance of assistant nurses having the ability to be responsive to the types of questions that are best suited for the inter-locutor.sv
dc.description.abstractAtt som vårdgivare ställa öppna frågor har beskrivits som ett sätt att främja patientens delaktighet vilket är grundläggande för person-cen-trerad vård. Samtidigt visar forskning att öppna frågor kan vara problematiska i samtal med personer med kommunikationsstörning. Studien syftade till att undersöka hur undersköterskors öppna frågor kan hanteras i samtal med per-soner som har neurogena kommunikationsstörningar. Elva dyaders interaktion i vardagliga omvårdnadssituationer på särskilda boenden för äldre analysera-des med metoden Conversation Analysis. I materialet identifierades olika re-sponstyper från personen med kommunikationsstörning. Responsen föran-ledde ofta reparationssekvenser som undersköterskan initierade med slutna frågor för att kommunikativa projekt skulle kunna fullbordas. Studien visade att både öppna och slutna frågor kan fylla viktiga funktioner i samtal med per-soner med kommunikationsstörning. Resultaten visade på vikten av att under-sköterskor har förmåga att vara lyhörda för vilka frågetyper som lämpar sig bäst för samtalspartnern.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseries2019sv
dc.relation.ispartofseries336sv
dc.subjectNeurogena kommunikationsstörningar, särskilda boenden för äldre, öppna frågor, personcentrerad vård, Conversation Analysissv
dc.subjectNeurogenic communication disorders, long-term residential care, open-ended questions, person-centered care, Conversation Analysissv
dc.titleÖppna frågor i interaktion mellan undersköterskor och personer med kommunikationsstörning på särskilda boenden för äldresv
dc.title.alternativeOpen-ended questions in interaction between assistant nurses and people with communication disorders in long-term residential caresv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologiswe
dc.contributor.departmentGothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiologyen
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record