dc.contributor.author | Sävenlund, Karolina | |
dc.contributor.author | Zakariasson, Marika | |
dc.date.accessioned | 2021-02-08T16:07:11Z | |
dc.date.available | 2021-02-08T16:07:11Z | |
dc.date.issued | 2021-02-08 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/67605 | |
dc.description.abstract | Syftet med studien är att kritiskt granska hur undantagsbestämmelsen i Skollagen (SFS 2010:800) 10 kap. 21 § tolkas av specialpedagoger, samt hur den tolkas och tillämpas av betygssättande ämneslärare i årskurs 7–9.
Studien hade följande frågeställningar:
● Hur tolkar och tillämpar ämneslärare i årskurs 7-9 undantagsbestämmelsen?
● Hur tolkar specialpedagogen undantagsbestämmelsen?
● Hur beskriver specialpedagoger och ämneslärare i årskurs 7–9 specialpedagogens roll i besluten kring undantagsbestämmelsen?
Eftersom studiens fokus ligger på tolkning och tillämpning av undantagsbestämmelsen och andra former av styrdokument anläggs ramfaktorteorin som grundansats tillsammans med Bergs frirumsmodell. Anledningen är att de båda har sin utgångspunkt i skolan som organisation och institution – med inriktning på de ramar som styr skolans verksamhet och hur beslut påverkas av dessa ramar. Mot bakgrund av den teoretiska ansatsen beskrevs studiens metodologiska utgångspunkter och tillvägagångssätt, vilka i allt väsentligt korrelerade med det teoretiska fundamentet. Metod för datainsamling var semistrukturerade intervjuer. Urvalet gjordes genom en kombination av målinriktat urval och snöbollsmetoden. Urvalsgruppen var två specialpedagoger och fyra betygsättande ämneslärare i årskurs 7-9.
Studiens resultat visade på att undantagsbestämmelsen initialt kunde upplevas som tydlig, men att den vid tillämpning väckte frågor och diskussioner hos ämneslärare och specialpedagoger. Hälften av lärarna efterlyste en tydligare formulering av undantagsbestämmelsen. Otydligheten kan annars leda till att bestämmelsen inte fullt ut tillämpas på ett likvärdigt sätt. Både specialpedagoger och lärare ansåg att specialpedagogens roll i besluten kring undantagsbestämmelsen var av rådgivande, stöttande, informerande och uppsökande karaktär. Studien identifierade ett behov av förtydligande av bestämmelsen för att förhindra att likvärdighet och rättssäkerhet inte sätts ur spel. Ett samband mellan specialpedagogiska insatser och lärarnas kunskapsnivå vad gäller tolkning och tillämpning kunde urskiljas. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Magister | sv |
dc.relation.ispartofseries | HT20 IPS SPP601 | sv |
dc.subject | undantagsbestämmelsen | sv |
dc.subject | pysparagrafen | sv |
dc.subject | betyg | sv |
dc.subject | bedömning | sv |
dc.subject | funktionsnedsättning | sv |
dc.subject | likvärdighet | sv |
dc.subject | skoljuridik | sv |
dc.title | “Den dök upp som en sådan där konstig sak i diskussionen i lärarrummet” | sv |
dc.title.alternative | En kvalitativ intervjustudie om undantagsbestämmelsen med specialpedagoger och ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |