dc.contributor.author | Bergstrand, Louise | |
dc.date.accessioned | 2021-02-16T10:45:43Z | |
dc.date.available | 2021-02-16T10:45:43Z | |
dc.date.issued | 2021-02-16 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/67722 | |
dc.description.abstract | Människor som befinner sig på flykt och som ansöker om asyl löper generellt sett en större risk att lida av psykisk ohälsa än inrikes födda. Enligt undantagsregeln i 5 kap. 6 § 1 st. utlänningslagen (2005:716) kan det psykiska hälsotillståndet ligga till grund för att det finns synnerligen ömmande omständigheter att bevilja uppehållstillstånd. Enligt förarbetena till bestämmelsen ska prövningen av om det finns synnerligen ömmande omständigheter på grund av den enskildes psykiska hälsotillstånd präglas av humanitet och rättssäkerhet. Mot denna bakgrund är syftet med uppsatsen att utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv granska och diskutera Migrationsöverdomstolens (MiÖD) prövning av sökandens psykiska hälsotillstånd vid tillämpningen av bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § 1 st. UtlL. Med rättssäkerhet avses i uppsatsen materiell och formell rättssäkerhet, där formell rättssäkerhet innebär att det ska finnas förutsebarhet, enhetlighet och likabehandling, och där materiell rättssäkerhet innebär att ändamålen med bestämmelsen ska uppnås. I detta fall är ändamålet att genom en restriktiv och formellt rättssäker prövning fatta beslut som är humana i det enskilda fallet. Jag undersöker bland annat hur allvarlig den psykiska ohälsan ska vara enligt MiÖD för att det ska finnas synnerligen ömmande omständigheter, hur domstolen bedömer de ekonomiska konsekvenser som ett beviljat uppehållstillstånd kan få för Sverige samt vilka beviskrav som tillämpas och hos vilken part bevisbördan placeras. Resultatet från denna undersökning använder jag för att diskutera i vilken mån prövningen är formellt och materiellt rättssäker, och därmed i vilken mån prövningen är förenlig med ändamålen. En av de slutsatser jag drar är att MiÖD:s prövning i stort är såväl restriktiv som förutsebar och därmed även ändamålsenlig. Jag identifierar däremot också vissa brister i den formella rättssäkerheten. Avslutningsvis ger jag förslag på hur prövningen av det psykiska hälsotillståndet skulle kunna bli mer rättssäker. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | 2021:60 | sv |
dc.subject | Uppehållstillstånd | sv |
dc.subject | Synnerligen ömmande omständigheter | sv |
dc.subject | Psykiskt hälsotillstånd | sv |
dc.subject | Migrationsöverdomstolen | sv |
dc.subject | Rättssäkerhet | sv |
dc.title | Psykisk ohälsa som grund för uppehållstillstånd. Migrationsöverdomstolens prövning av det psykiska hälsotillståndet ur ett rättssäkerhetsperspektiv | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Law | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Juridiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |