Repowering av vindkraftverk - Sätter lagstiftningen käppar i hjulet för en del av Sveriges klimatmål avseende förnybar energi

Abstract

Vindkraft har en viktig roll för möjligheterna att uppfylla Sveriges klimatmål avseende förnybar energi. Samtidigt som den tekniska utvecklingen på området har gått oerhört snabbt, börjar en del vindkraftverk bli föråldrade. Tillslut blir det aktuellt med repowering, även kallat generationsskifte eller uppgradering, vilket innebär att man byter ut komponenter av verk, eller hela verk mot nya, i syfte att effektivisera och öka produktionen av energi. Med dagens teknik kan energiutvinningen vid befintliga anläggningar många gånger flerdubblas, samtidigt som antalet verk kan halveras. Trots starka incitament till repowering är processen såväl kostsam som långsam. Idag finns det kritik mot Sveriges tillståndssystem för vindkraft. Prövningsprocesserna beskrivs ha komplexa regler och intresseavvägningar i samband med långdragna om- och överprövningar, vilka riskerar att hämma miljöförbättrande investeringar. Samtidigt har Europaparlamentet antagit en omarbetning av det så kallade förnybartdirektivet, som ett steg i att främja förnybara energikällor. Detta ska senast den 30 juni 2021 vara genomfört i alla medlemsstater. Direktivet medför nya krav på medlemsstaternas tillståndsförfarande gällande varaktighet och organisation, där uppgraderingar av befintliga anläggningar ska underlättas genom ett förenklat och snabbt tillståndsförfarande. Denna uppsats handlar om repowering av vindkraftverk i förhållande till Sveriges klimatmål avseende förnybar energi och analyserar ur ett miljörättsligt perspektiv vilka hinder det finns för att genomföra repowering i praktiken. Kommer den svenska tillståndsprocessen vara kompatibel med det omarbetade förnybartdirektivet och vad kommer implementeringen av direktivet innebära för rättsläget? Uppsatsen utreder dessutom hur processen kan förändras för att bli mer ändamålsenlig i förhållande till Sveriges klimatmål avseende förnybar energi.