dc.contributor.author | Björlin, Hilda | |
dc.contributor.author | Haglunds Eriksson, Gustav | |
dc.date.accessioned | 2021-02-25T13:08:25Z | |
dc.date.available | 2021-02-25T13:08:25Z | |
dc.date.issued | 2021-02-25 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/67859 | |
dc.description.abstract | Bakgrund: I Sverige sker cirka 2500 hjärtstopp på sjukhus varje år. Mortaliteten vid hjärtstopp
är mycket hög. Tidigare studier belyser arbetsstrukturen och betydelsen av god kvalitet på hjärtlungräddning vid hjärtstopp som faktorer vilka främjar överlevnad. Larmrutiner,
bedömningsinstrument och riktlinjer är verktyg som sjuksköterskan kan använda i sitt arbete
för att hantera försämrade patienter. Sjuksköterskan arbetar patientnära, en väsentlig del av
sjuksköterskans uppgifter är patientsäkert arbete och försäkran om en god vårdkvalité. Syfte:
Syftet är att undersöka hur sjuksköterskans förebyggande arbete och kompetens vid hjärtstopp
på sjukhus kan leda till minskad mortalitet. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva
originalartiklar. Tre kvalitativa och åtta kvantitativa artiklar hämtades från databaserna
PubMed och Cinahl. Fribergs (2017) trestegsmodell användes vid analys av resultatet. Fynden
ur artiklarnas resultat kategoriserades och dessa kategorier redogjordes för i resultatet.
Resultat: Av studien framgick det inte tydligt i vilken utsträckning sjuksköterskans enskilda
arbete minskade mortaliteten vid hjärtstopp, bland annat på grund av att det fanns få artiklar
som specifikt undersökte ämnet. I resultatet framkom flera olika faktorer som hade betydelse
för minskad mortalitet. Förebyggande åtgärder samt aktiva insatser vid hjärtstopp ledde till
minskad mortalitet. Sjuksköterskans kännedom och riskbedömningar ansågs väsentliga när det
mobila akutteamet tillkallades. Arbetssättet vid mobilt akutteam var viktigt för att minska
mortaliteten. Det skulle präglas av optimalt samarbete och kommunikation mellan
sjuksköterska och det mobila akutteamet. Ledarskap och tydliga roller var faktorer som kunde minska mortaliteten. Förebyggande åtgärder som involvering och stöttning av sjuksköterskan med hjälp av teoretisk och praktisk utbildning samt multidisciplinär simulering hade också betydelse för minskad dödlighet. Även förbättringsarbete som utfördes med hjälp av
sjuksköterskan kunde minska mortaliteten, då det var en åtgärd som främjade sjuksköterskans
förebyggande arbete och kompetens. Slutsats: Av studien var det svårt att tyda i vilken
utsträckning som sjuksköterskans förebyggande arbete och kompetens påverkade mortaliteten.
Resultatet visade dock på att olika faktorer i sjuksköterskans förebyggande arbete och
kompetens kunde påverka mortaliteten vid hjärtstopp. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | Hjärtstopp, sjuksköterska, mortalitet, överlevnad, sjuksköterskans roll, patientsäkerhet | sv |
dc.title | Kan sjuksköterskans förebyggande arbete och kompetens minska mortalitet vid hjärtstopp? - En litteraturöversikt | sv |
dc.title.alternative | Can the nurses’ preventive work and qualifications reduce mortality in cardiac arrest - A Literature Review | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa | |
dc.type.degree | Student essay | |