Show simple item record

dc.contributor.authorWestberg, Anna
dc.date.accessioned2021-03-03T10:10:09Z
dc.date.available2021-03-03T10:10:09Z
dc.date.issued2021-03-03
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/67951
dc.description.abstractI den nya förvaltningslagen (2017:900) finns ett nytt rättsmedel som i doktrin och förarbeten kommit att kallas för dröjsmålstalan. Dröjsmålstalan regleras i 12 § förvaltningslagen och bereder enskilda att, för första gången i förvaltningsrättslig historia, föra en talan mot myndigheters långsamma handläggningstider. Långa handläggningstider utgör ett reellt problem inom svensk förvaltning och det nya rättsmedlet har därför som ändamål att handskas med denna problematik. Enligt regeringens bedömning ska dröjsmålstalan generera snabbare handläggningstider utan att myndigheterna drabbas av några större kostnads- eller resursökningar. Redan vid beredningen av dröjsmålstalan riktade emellertid flera remissinstanser kritik och uttryckte en oro kring hur rättsmedlet skulle falla ut. Kritiken upphörde inte heller vid bestämmelsens ikraftträdande, utan media har återkommande slagit larm om risken för förlängda handläggningstider till följd av den nya dröjsmålsbestämmelsen. Mot bakgrund härav finns det anledning att djupare undersöka dröjsmålstalans effekter. Dröjsmålstalan har under den relativt korta tid som den varit i kraft använts och prövats i cirka 40 000 ärenden, varav den överlägsna majoriteten av antalet ärenden utgjorts av Migrationsverkets medborgarskapsärenden. I uppsatsen utvärderar jag därför dröjsmålstalan och analyserar hur rättsmedlet fallit ut i medborgarskapsärenden utifrån ett snabbhets- och resurs/kostnadsperspektiv. Utvärderingen genomförs dels genom granskningar av årsredovisningar, sammanställningar och statistik från Domstolsverket och Migrationsverket, dels genom djupintervjuer med handläggare och anställda på Migrationsverkets medborgarskapsenhet. Slutsatsen är att dröjsmålstalan inte fallit ut på̊ det sätt som lagstiftaren föreställt sig. Konsekvensen har snarare blivit kontraproduktiv då de generella handläggningstiderna ökat och stora resurser har behövt läggas på̊ att hantera rättsmedlet. Det stora inflödet av inkommande dröjsmålstalan har dessutom inneburit att medborgarskapsenheten inrättat nya metoder för ärendehanteringen, metoder som jag menar kan ifrågasättas mot bakgrund av de allmänna kraven på god förvaltning och turordningsprincipen.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseries2021:33sv
dc.subjectDröjsmålstalansv
dc.subjectFörvaltningsrättsv
dc.subjectMyndighetshandläggningsv
dc.subjectMedborgarskapsärendensv
dc.subjectUtvärderingsv
dc.subjectSnabbhetsperspektivsv
dc.subjectResurs/kostnadsperspektivsv
dc.subjectGod förvaltningsv
dc.subjectIntervjustudiesv
dc.titleDröjsmålstalansv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Laweng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Juridiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record