Utanförskapets karta

Abstract

Den här uppsatsen har som syfte att med en metod utvecklad av Liberalerna år 2004 att kartlägga utanförskapsområden i Sverige och kvantifiera antalet personer som levde i utanförskapsområden år 2018. Vi har även som syfte att jämföra vårt resultat med tidigare års uppskattningar av utanförskap. Ett utanförskap är ett resultat av en process där ett flertal exkluderade mekanismer leder till en tillvaro präglat av en social exkludering. Framförallt så betonas en rumslig exkludering, en exkludering från arbetsmarknaden, utbildningens exkluderande mekanismer och en politisk exkludering. För att fånga upp de exkluderande mekanismerna och kartlägga utanförskapet i Sverige så använder vi oss utav statistiska centralbyråns demografiska statistikområden för att klassificera utanförskapsområden på valdistrikt- och grannskapsnivå. För att kunna klassificeras som ett utanförskapsområde så behöver förvärvsfrekvensen i området vara mindre än 60 procent. Valdeltagandet i senaste val till kommunfullmäktige ska vara mindre än 70 procent eller andelen av niondeklassare som går ut med fullständiga betyg ska vara mindre än 70 procent. Data för förvärvsfrekvens är hämtad från år 2018, valdeltagandet är från valet till kommunfullmäktige år 2018 och skolresultatet är från läsår 2018/19. Vi har framställt två resultat. Det första resultatet visar på att 196 områden i Sverige baserat på valdistrikt år 2018 präglades av ett utanförskap. Det andra resultatet där utanförskapsområden är baserat på grannskapsnivå i storstadsregionerna och på valdistrikt i övriga Sverige är det som främst replikerar den metod från föregåendes år uppskattningar visar på 144 utanförskapsområden i Sverige år 2018. Jämfört med år 2012 indikerar vårt resultat med en minskning av 42 utanförskapsområden, från 186 år 2012 till 144 år 2018. Det motsvarar att ungefär 160 000 personer har lyfts ut utanförskap mellan den här perioden på sex år. The aim of this thesis is with a method developed by Liberalerna in 2004 to map geographical areas and quantify the population in these areas where social exclusion is considered to have a major influence on the population. An additional aim is to compare our results with previous years estimations of areas with social exclusion in Sweden. Social exclusion is considered to be a process with multiple different mechanisms that influence the concept. Primarily, geographical exclusion, labor market exclusion , educational exclusion and a political exclusion.

To capture the mechanisms of social exclusion and map the geographical areas of social exclusion in Sweden we use the bureau of central statistics demographic areas of statistics to classify areas of social exclusion on basis of electoral and neighbourhood areas. For an area to be classified as a social exclusion area it needs to meet the following criterias. The employment rate must be below 60 percent. The voter turnout in the last election to the city council must be below 70 percent or the proportion of students who graduate secondary school with complete grades must be below 70 percent. Data for employment rate is gathered from 2018, voter turnout from the last city council election in 2018 and the grades are from the school year 2018/19.

We have produced two results. The first result shows that 196 areas in Sweden based on electoral areas are influenced by social exclusion in 2018. The second result where areas of social exclusion is based on neighbourhood areas in the major cities and electoral areas in the rest of Sweden is primarily the result that replicates the previous year's estimations shows that 144 areas in Sweden are influenced by social exclusion in 2018. Compared to year 2012 our results indicate that there has been a decrease in areas of social exclusion by 42 areas, from 186 in the year 2012 to 144 in year 2018. That corresponds to approximately 160 000 people that have been lifted out of social exclusion between this period of six years.